Det har ju som ni säkert sett inte blivit några bilder än. Det beror (mest) på att vi fortfarande har världens långsammaste Internet. Nåja, kanske inte världens. Men förmodligen Skånes. Vi har lånat svärföräldrarnas mobila bredband i väntan på att vårt eget skulle installeras här. När teknikern hade varit ute ringde dock Glocalnet och berättade att de visst inte alls kunde leverera hit, men att de minsann varit vänliga nog att avsluta vårt abbonemang och skickat faktura för de tre kommande månaderna. Som vi alltså inte skulle få något nät. Jo, men tack! Tack! Jag kommer säkert rekommendera er i framtiden. Säääkert!
Alltså behöver vi en ny leverantör nu, men eftersom jag och min älskade är av samma skrot och korn är det ingen av oss som tar tag i det. Den dagen svärföräldrarna vill ha tillbaka sitt Internet och jag sitter här hemma totalisolerad, då, kanske. Och sen, sen kommer det bilder! Under tiden kan ni titta här på några av de fina bilder Lina har tagit på oss.
Nåja. I övrigt händer det inte så mycket här. Vi väntar fortfarande på Egon som inte verkar ha så bråttom som man skulle kunna önska. Idag är det 8 dagar sedan beräknad leverans, och imorgon har jag varit hemma från jobbet i sex veckor. Det var ju skönt i början, när jag hade så ont i benet att jag inte kunde göra ett skit, och de misstänkte att det kunde var en propp. Då gick det liksom inte att göra något annat än att ligga ner, och i ärlighetens namn hade jag inte klarat ut att göra något avancerat nu heller, även om jag kan både sitta och gå. Långsamt.
Dock finns det inte så mycket annat jag kan göra. Därför roar jag mig med att följa olika hjärndödande serier på tv, som t ex The apprentice (kl 10, kanal 8) med sir Alan som avskedar folk till höger och vänster. De flesta är inte kloka i huvudet, så han gör ju helt rätt den där sir Alan. En annan höjdare är Cake boss (kl 14, TLC) som handlar om Buddy som gör helt galna tårtor. Och så är han arg jämt. Det är kul. Strax därefter kommer Say yes to the dress, om massa hysteriska brudar, och deras ännu värre mammor som ska hitta "the perfect dress" och är tokstressade för att det "bara" är åtta månader kvar till bröllopet. Och så väljer de helt hysteriskt fula klänningar som kostar 5000 pund stycket. Det är underhållande, och åh, ja! LA Ink! Där de tatuerar folk och bråkar och bygger skateboardramper inomhus. Det är också, tja, sevärt kanske jag inte ska säga, men det får dagen att gå.
Mycket tid går också åt till att inte ringa till sambon på jobbet. Och att inte äta upp kanelbullarna och kladdkakan som skriker på mig från frysen. Och att inte uppdatera status på facebook två gånger i timmen. Som tur är hqr jag fortfarande sinnesnärvaro att inse att folk skiter fullständigt i hur många nektariner jag har ätit idag, eller hur vädret är utanför, eller vilken färg jag har på underkläderna (idag är de vita med blå blommor, väldigt lantligt romantiskt).
Sen finns det de saker som jag borde göra. Är inte borde historiens värsta ord!? Det kvalar in i samma liga som besviken. Besviken är också ett fruktansvärt tungt ord. Nåja. det finns ändå saker jag borde göra. Jag borde sätta upp cd-skivor i bokhyllan, eftersom jag sa igår att jag skulle göra det idag. "Tror du verkligen själv att du gör det?" var sambons svar. Jag tycker det är fint att vi är ärliga mot varandra. Därför tänkte jag att jag kunde överraska. Jag borde tömma diskmaskinen och fylla den igen. Det är inte så kul, och så borde jag hitta en ny internetleverantör, som sagt. Och så borde jag definitivt skicka in brev till försäkringskassan om hur mycket föräldrapenning jag vill ha.
Men idag har jag faktiskt avklarat några borden också! Jag har, enligt min egna, något snedvridna världsbild, faktiskt varit ganska effektiv. Jag har ringt till Ikea och berättat att de inte skickat med några skruvar att sätta ihop byrån vi köpte i lördags med. Hon var mycket trevlig, och tillsammans gick vi igenom artikelnummer och antal som hon skulle skicka. Jag funderade ett tag på att föreslå att vi skulle ta en fika någon dag, men tänkte sen att det kanske kunde vara att ta det hela ett steg för långt.
Jag har ringt till veterinären angående Eskils misstänkta hudsvampsinfektion som vi har behandlat med klorhexidinlösning, men som inte blir bättre. Det samtalet utmynnade i en telefontid senare idag eller imorgon, så än har jag inte pumpat allt ur den godbiten.
Och så skulle jag ringa Lärarförsäkringar och säga att jag inte ville ha deras hemförsäkring, men tänka sig. De hann ringa mig först! Utgången av det samtalet, som för övrigt också var väldigt trevligt - han som ringde lät på pricken som Sverker Olofsson, men det behärskade jag mig från att säga - blev att jag inte sa upp försäkringen. Nu har vi alltså fortfarande två hemförsäkringar. Det var lite dåligt. Men han lät så snäll, och han ringde ju egentligen för att sälja in mer, och det lyckades han ju trots allt inte med.
Ja, åh, så har jag ringt till Elgiganten om vår dator som är jätteglappig i skärmen. Den flimrar och hoppar som något hämtat ur the Matrix. Det samtalet var inte riktigt lika trevligt, men vad hade man kunnat vänta sig? Vi lade ganska mycket pengar på vår dator när vi köpte den för snart fyra år sedan, och därför hade vi hoppats att den skulle hålla ett tag till. Den visserligen trevliga människan i andra änden av tråden menade att man kunde ta med datorn till butiken så att de kunde titta på den och skicka in den. Därefter skulle man få ett kostnadsförslag att ta ställning till. Valde man då att inte laga datorn behövde man "bara" betala en undersökningsavgift på 500 kr. Jag frågade ändå en gång extra om det verkligen var så att det kostade 500 kr att göra ingenting med datorn, och ja, så var det. Bra deal där.
Ja, det var väl ungefär det. Så sammanfattningsvis hade det inte gjort något om Egon hade fått för sig att komma nu, sådär helt spontant. Hans mamma tycker att det är på tiden. Då kommer ju dessutom pappan att vara hemma från jobbet, och det är ju inte fel.
Och ja. Vi har en jättestörig fluga som bara vill sitta på mig hela tiden. Han var här igår också. Eskil har försökt fånga den, men den är slug.
Det var nog det.
