061028

Jag har fått lägenhet! Eller rättare sagt en säng i ett rum i en lägenhet. Man kan inte vara kräsen. Flyttar in efter jag kommit hem från Tasmanien dit jag åker i morgon. Inget mer Boomerang för mig alltså. En era går i graven. Lägenheten i sig är väl inte världens lyx, men jag har liksom alla andra insett att svensk standard är något som inte existerar här så man får vara nöjd ändå. Det som däremot är TOKBRA med stället är att det ligger väldigt centralt och att huset har 3 pooler, 2 jacuzzis, 1 gym och 1 squashhall. Lyx. Allt är gratis. Dessutom är det Internet i lägenheten. Det är bra. Ska dit och betala bond om en stund.

Imorgon åker jag alltså till Tasmanien och är där en vecka på semester. Har hyrt bil som vi ska köra runt ön med. Jag ska också prova att köra i vänstertrafiken. Spännande. Har kommit fram till att det inte behövs internationellt körkort här trots allt. Tur, eftersom jag inte har något sådant.

Hinner inte mer nu. So long!

061025

Ojoj, vad jag är trött just nu. Har jobbat som en tok. Klockan är snart åtta på kvällen och jar har inte ens varit hemma än. Men som de säger; smakar det så kostar det. Äckligt klämkäckt.

Idag har jag varit på ett ställe i North Sydney som jag inte ens kommer ihåg vad det hette. Ska vara där två dagar till så på fredag ska jag nog minnas det. Det roliga är att de letar efter någon som kan vara där hela terminen. Jag ska på personalmöte imorgon där vi ska prata lite om vad det skulle innebära. Det är nämligen någon slags chefsroll kopplad till det hela som det får kluras lite på hur det ska kunna organiseras. Jag vågar inte hoppas något. Håller även på att leta annat boende nu. Har precis hittat några ställen på nätet som jag tänkte ringa på ikväll. Vill gärna bo centralt. Får se hur det löser sig. För någon dag sedan berättade Martina att de hon bor hos skulle flytta till större ställe och ta dem med sig och då även skulle behöva ny inneboende. Var i stort sett klart att jag skulle kunna flytta med, fast sen ändrade de sig och stannar kvar i den gamla lägenheten. Inte på grund av mig dock...

Födelsedagen var mycket bra. Som jag skrev inleddes dagen med paket på sängen vilket följdes upp med Sydney Wildlife World. Var och käkade tapas på en spansk restaurang. Mumsigt som bara den. Dock var ena servitrisen lite klumpig och hällde ut Svantes öl över honom. Bad knappt om ursäkt ens, vilket är något man gör för allt och ingenting här. "I'm sorry" är standardfrasen no matter what. Efter middagen drog vi hem och piffade innan det far förfest hos Martina och Anna. Stack sedan vidare till ett ställe som hette Jacksons on George. Lätt det bästa stället jag varit på i Sydney än så länge. De spelade både Eminem och Gloria Estefan. Skön mix. Jag och Josse slapp av någon okänd anledning betala inträde också, vilket de andra varit tvugna att göra - $10. Extra kul eftersom vi dagen innan endast betalade halvt inträde av även det okänd anledning. Jaja. Billigt är bra. Det är något man lärt sig här i alla fall. Födelsedagen avrundades på Hungry Jack's mitt i natten. Dvs. Burger King, vilket det inte heter här. Vi kallar det Hungriga Jackan. Somnade lycklig fram vid sexsnåret och sov länge, länge...

På måndagen berikades sedan mitt liv ytterligare. Jag har utforskat lokalkulturen. *host* Vi har haft ett band på turné som har bott på hostelet. De spelar typ folkmusik fast två av dem ser ut som ett mellanting mellan punkare och hårdrockare. De tre som reste spelade bas, gitarr, mandolin och ett gäng flöjter. Deras egna låtar var riktigt bra, om än inte helt rumsrena enligt australienska termer (Koalahunting) I måndags fyllde i vilket fall som helst gitarristen år vilket firades med dunder och brak (i korridoren utanför sovrummen vilket uppenbarligen inte uppskattades av alla fick vi reda på dagen efter). Födelsedagsgrisen fick tyvärr välja uteställe vilket resulterade att jag för första gången i mitt liv var på strippklubb! Hallå. Det var verkligen det absolut sista jag hade trott att jag skulle göra en måndagkväll. Titta på strippor i Kings Cross. Fast visserligen ska man ju utforska närområdena sägs det ju. Det var åtminstone intressant. En del var ganska duktiga. Hänga där upp och ner på en stolpe med knappt en tråd på kroppen. Hoppas de inte förkylde sig.

Life in Sydney. Live it. Learn it. Love it.

061021

Idag är det min födelsedag! Hipp hipp hurra för det. Tyvärr innebär det att jag håller på att bli gammal. Inte lika kul.

Dagen började med att Josse kom in och väckte mig med paket på sängen. Underbart. Fich en coconut body butter från Body Shop. Passar perfekt eftersom jag tyvärr brände ansiktet när vi var på Manly Beach i torsdags. Smörja, smörja, smörja. Flossar ändå på höger kind. Bummer.

Var uppe på Internet och aktivierade mitt nya Australienska mobilnummer så nu kan ni ringa till mig. Skickar ut numret via sms istället för att skriva det här. Ni fattar säkert varför. Vill inte ha några som ringer och stönar i luren. Eller det vill jag kanske, men då vill jag gärna veta vem det är! Fick också första omgången bilder brända på skiva. Fick till och med rabatt i födelsedagspresent. Har varit där ganska mycket ju så det vet vem jag är.

12.30 mötte jag och Josse upp med de andra för att göra något som jag inte hade en aning om. Det visade sig att vi skulle gå till Sydney Wildlife World. Det var helt fantastiskt. Såg massa tuffa djur: koalor, wallabys, possums, och massa annat. Dessutom höll jag i en orm! Den var helfräsig. Efter besöket där skulel vi gå och äta tapas på någon spansk restaurang tänkte vi, men det var inget som var öppet. Därför sitter jag, Josse, Stoffe och Svante nu på ett fik och väntar på att tiden ska gå. Sen blir det tapas. Ikväll ska vi ut på ett ställe som heter Jacksons on George. Det ska, om jag har förstått det rätt, vara jämförbart med Grand hemma med lite popmusik och lite r'n'b och så. Skulle visst vara någon radioDJ där ikväll också. Ska bli toppenkul.

Igår var jag och Josse på ett ställe i Kings Cross som hette World Bar. Hade mycket trevligt fast det var inte så mycket folk där. Mest nittonåriga tyskar. De finns överallt. Är Tyskland folktomt nu eller? Mamma ringde och sa grattis. Detta året har ju varit åtta timmar kortare eftersom jag fyller år åtta timmar tidigare i år än vanligt.

Nu ska jag gå och göra Sydney osäkert...

Happy Birthday to me!

061019

Ja, jisses Amalia. Det var fem dagar sedan jag skrev sist, men det känns som en evighet sen. Här kommer uppdateringen...

Tyvärr blev det inte stranden som planerat på söndagen. Det regnade. Nackdelen är, förutom att jag frös, att regnet inte kommer vidare in i landet eftersom det är berg ivägen. Torkan kvarstår därför. Istället för stranden tog vi därför den andra turen med dubbeldäckaren som ingick i den första biljetten, 1,5 timmar kring Bondi. Förutom regnet och blåsten var den bra. Fick bland annat se Fox Studios där de spelar in film och tv, Centennial Park som är en ofantligt stor park och såklart Bondi Beach fast där har jag ju varit tidigare. Blev under omständigheterna ändå en bra dag.

På måndagen skulle jag inte börja jobba förrän klockan 14. Eller det trodde jag i alla fall. Eftersom jag hade förmiddagen ledig gick jag ner på stan och bort till Select för att kolla om det fanns något mer jobb i veckan. Det visade sig att det inte alls var den måndgen jag skulle jobba utan nästa måndag istället. De bad om ursäkt för att de hade sagt fel och undrade om jag var ledig under dagen för annat jobb. Uppenbarligen var jag ju det så jag fick kasta mig på en buss och åka ut till vad jag uppfattat som rikemansförorten Northbridge. Den som egentligen skulle vara där hade inte dykt upp. Där var jag alltså helt plötsligt på en kristen angelikansk privat förskola med barn 3-5 år (underbart). När jag kom dit var det "chapel" vilket kanske kan likas vid kyrkans barntimme eller något. Jag vet inte. En man, som jag tror var präst, pratade med inlevelse om självkontroll och ömhet och sedan sjöng de upp-poppade sånger om att Gud är som hönsmamman och håller alla sina "chicks" under vingarna. Jag bara stirrade. Så fruktansvärt förbjudet i svensk kommunal skola som det bara kan bli och därför har jag aldrig varit med om något liknande. Det som var nästan än mer fascinerande var att det var ett helt golv fullt med barn och inga slogs. Fantastiskt. Dock är jag tveksam till om jag tycker att det är rätt att indoktrinera barn i religioner. I velket fall som helst var det ett toppenställe att jobba på. Barnen kallade mig "Miss Maddie" vilket var hur sött som helst. Madeleine är ganska svårt att säga, därav förkortningen. Klickade hur bra som helst med personalen och chefen också och de ordnade därför så att jag fick komma tillbaka två dagar till, så jag var där måndag till onsdag. De sa att de absolut ska önska om att mig i fortsättningen när de tar in vikarier. Jag blev jätteglad. Ungarna var hur goa som helst, särskilt en kille, Ben, som gav mig en stor blöt puss på kinden innan jag gíck hem i onsdags. Det som också var underbart med stället var att man fick ha jeans och sandaler och inte behövde ha hatt. (En keps med en känguru på har inhandlats.) Hoppas verkligen att jag får komma tillbaka dit.

I tisdags kollade jag mailen på jobbet och hade fått ett brev från min nästkusin Josse som har varit i Australien i åtta månader. Hon skulle komma till Sydney samma dag så jag ringde upp henne och berättade vart mitt hostel låg och sen checkade hon in i mitt rum. Tokroligt. På kvällen var vi nere i Hyde Park och åt. Tidningen The Sydney Morning Herald har Food Month där i Oktober med massa mattält. Åt smarrig glass också. Igår var vi och promenerade en runda på stan på kvällen. Visade det Mc Donalds som ligger på Geroge Street som inte är riktigt som andra Mc Donalds. Det har nämligen guldornament och kristallkronor och grejer. Helt galet flådigt.

Idag har jag varit ledig och vi hade tur med vädret och tog därför färjan ut till Manly Beach. Pressade en hel del och hoppade i vågor som sägert var två meter höga. Kom inte ihåg att det kunde vara så roligt att bada. Tyvärr belv det kanske lite för mycket av det goda för jag har bränt mig lite i ansiktet. Jaja, det är också bränna! Åt lyxglass från Royal Copenhagen, vilka nog är en av de godaste glassarna jag har ätit någonsin. Oavsett vilken smak man tar bara smälter de i munnen. Tyvärr rinner dollarna bort i samma takt. När vi kom hem käkade vi sushi och sedan skulle vi tvätta, vilket förhindrades av att tvätteriet stängde femton minuter innan vi kom dit. Bugger. Gick upp till sjukhuset för att få min kvalsterallergispruta som det blivit dags för nu. Alltså: jag har varit här i 6 veckor. Träffade en sköterska eller något som undrade om den röda färgen var på grund av solen. När jag lite skamset erkände kallade hon mig "stupid, stupid girl" och slog lite på mig med en bunte papper. Hehe. Hon var störtskön. Fick vänta hur länge som helst på att få komma in, men det löste sig så småningom utmärkt. Fick en spruta med 0,8 ml precis som ordinerat, även om de var något förvirrade. Sköterskan som gav sprutan ville ge mig 0,8 av någon annan enhet från någon diabetesspruta, men det lyckades jag avstyra. Vissserligen hade nog medlet räckt i flera år då, men det hade nog inte haft önskad effekt.

På kvällen träffade vi en svensk kille, Pelle, som flyttade in på hostelet idag. Jag och Josse hade bestämt att vi skulle gå på Hard Rock Café och äta och han hängde på. Mycket trevlig. Hade varit på Fiji och Nya Zeeland och ska vidare upp till Cairns på lördag.

Imorgon ska jag jobba på det stället i Millers Point som jag trodde att jag skulle jobba på i måndags. På kvällen ska jag till Bondi och parta med Josse och hennes vänner från Irland. Ska bli kul. På lördag fyller jag år! Kom får en stund sen till insikten om att det blir mycket lite paketöppnande i år. Både jul och födelsedag försvinner ju. Det är väl kanske priset för de upplevelser man får här istället. De väger upp.

Har även fått upplåsningskoden från Telenor så nu kan jag skaffa ett Australiskt telefonnummer. Great!

There you go! A short update from Down Under.

PS. Creepy Italian Guy som jag kallar honom heter visst Mauro och inte Milou. Han har ljusgul badrock med luva på när han ska duscha. Jag håller distansen...

061014

Puh! Det är värmebölja här i Sydney. Idag skulle det enligt prognosen bli 37 grader och jag tror inte att de har haft helt fel. Det har lätt varit över 30 i alla fall. Dessutom är det uppenbarligen den värsta torkan här på 100 år och all mat kommer att bli dyrare som följd av detta. Som om det inte var dyrt här redan? Jaja. Så länge man kan sola och slipper frysa är jag nöjd.

Idag har jag, Stoffe och Svante varit på guidad busstur runt Sydney. Det kör runt dubbeldäckare här och vi hoppade på en. Det var ganska dyrt, men man fick se hela stan från ett bra perspektiv. Började i Kings Cross och arbetade oss sedan vidare förbi operahuset, Hyde Park som vi fick reda på byggdes för att bli kapplöpningsbana vilket varade i tre dagar, olika museer, Star City Casino som var ett galet stort kasinokomplex med gratis bussar hem om man spelat bort alla pengar, Kinesiska trädgården, Darling Harbour, King Street Wharf, The Rocks som är en gammal stadsdel utan skyskrapor som förr i tiden bestod av fyllbultar och glädjeflickor men som nu är jättefint, Circular Quay där färjorna går ifrån och som ligger bredvid operahuset, genom centrum och hem igen. Rundan tog ca en och en halv timme. Det var intressant att få höra historian bakom alla byggnader man gått förbi hundra gånger. Drottningarna har visst varit mycket företagsamma i området.

Annars har den gångna veckan mest bestått av jobb. Visserligen bara tre dagar, men det är tre dagar mer än vanligt. Tror att jag håller på att bli lite bortskämd minsann. Har inte varit ledig så här länge sen jag gick i gymnasiet och hade sommarlov. Sedan dess har jag inte haft mer än en veckas sammanhängande ledighet i taget. På måndag och fredag ska jag jobba på ett ställe som ligger ganska centralt. Det tar ca 45 min att gå dit hemifrån, men vill man kan man ju ta buss istället. Grejen är att min kontaktperson på Select Education sa att jag skulle vara överlycklig att jag hade fått detta jobbet. Det ska uppenbarligen vara ett toppmodernt och fräscht ställe som dessutom vill ha kontinuitet i verksamheten och därför tar tillbaka samma personer hela tiden. Så om jag gör ett gott intryck där på måndag, sa hon, då behöver jag nog inte jobba på så många andra ställen eftersom de behöver folk i stort sett alltid. Hoppas! Det vore ju toppen. Att få vara på ett ställe där man hinner lära sig barnens namn. Denna veckan har jag visserligen varit på ett ställe i två dagar. En småbarnsavdelning med barn 0-15 månader. Cin, jag kommer att vara expert när jag kommer hem! Jobbade för övrigt en dag i Manly också. Kul att åka färja till jobbet. Blev som en utflykt istället för jag jobbade bara i drygt tre timmar och under den tiden var vi på biblioteket på sagostund. Passade på att kolla in Manly Beach också. Den var lite längre än Bondi, men desto smalare. Insåg genast att det var här de snygga och rika spenderade dagarna. Kände mig något malplacerad i mina svarta långbyxor och gympaskor.

Igår kväll var jag och Martina på bio medan de andra gick på konsert. Bion visade sig ha 18 salonger. Den var inte så liten inte. Sista filmerna började 23.45. Vi såg "The Devil wears Prada" med Meryl Streep och Anne Hathaway. Jag tyckte den var kanonbra. Visserligen med ganska traditionellt tema, men helt klart värd att se. Det var ju så många skor i den! Se den om ni fpr en chans. Kanske anses vara flickfilm, men jag är flicka så jag bryr mig inte. Mohahaha....

Har inte hunnit med så mycket mer i veckan. Tyskarna har flytta ut och ersatts av nya tyskar. De erbjöd mig till och med att följa med dem i deras nyinköpta bil på resa längs Australiens östkust. Jag tackade nej. Intuitionen säger mig att det var ett ganska kolkt beslut, även om de var hur trevliga som helst. De nya tyskarna är bara obehagliga. Dessutom har det flyttat in en ny mycket speciell kille som enligt ryktet är från Italien. Milou tror jag han heter. Anledningen till att jag tycker att han är läskig är att han sover i en babyblå tvådelad pyjamas och ligger och kramar sin kudde i sömnen. Tror han har issues. Det är sådana som en morgon vaknar upp och mördar alla i sin närhet. Jag håller ett starkt vakande öga på honom.

Imorgon blir det förhoppningsvis stranden. Vädret ska hålla i sig så det kan nog gå att fixa brännan lite. På måndag har jag tänkt börja leta efter annat boende. Måste ha flyttat till jul. Har nämligen fått reda på att det kostar $700 att bo här det tio dagarna över jul och nyår. Det är 4000 SEK. Billigare att bo på Hilton för bövelen. I värsta fall får jag väl tälta, även om det inte låter så lockande. Tror att det är ganska lätt än så länge att få tag i ett hyfsat boende. Det löser sig nog.

Vad kvällen ska innehålla vet jag inte riktigt än, men det blir kanske någon form av party. Det ger sig nog.

Auf Wiedersehen!

PS: Jag fyller år om en vecka. Tyvärr blir jag gammal. Mög. Fast det ska bli kul med en sommarfödelsedag. Har lovat mig själv att jag ska äta jordgubbar och vispgrädde i parken.

061009

Idag har jag varit i Sydney i exakt en månad även om jag varit på resande fot längre än så. Sammanfattningsvis kan sägas att det varit en mycket bra månad som i början mest präglades av ösregn, förkylning och hemlängtan, men som sedermera kom att handla allt mer om jobbsökande, alternativt boende, solsken och uteliv. En ganska bra utveckling om jag får säga det själv. Och det får jag ju. Vem ska annras säga det?

Idag har varit första dagen då jag bott helt ensam. Eller ensam och ensam - utan någon av de andra i alla fall. Kvar bor de två tyskarna och i morse flyttade två svenska tjejer in på rummet, så vi är ändå fem stycken. Det känns sådär egentligen. Har inte velat bo själv, och nu är det så ändå. Det är väl bara att försöka se vad syftet med detta kan vara och lära sig något av det. Eller är det inte så du skulle ha sagt mamma? Kan höra dig hela vägen hit! Igår kväll spelade jag kort med tyskarna. De tycker det är lite jobbigt att jag förstår tyska men att de inte förstår svenska. Därför försöker de prata så snabbt och sluddrigt som möjligt med varandra istället vilket oftast slutar med att de inte fattar själva. Ganska kul.

Imorgon och på onsdag ska jag jobba på en förskola i norra Sydney. Det ska bli roligt. Skönt att inte börja förrän 9.15 eftersom jag då hinner äta frukost hemma. Köket öppnar ju inte förrän 7.30. Roligt att vara på samma ställe i två dagar. Hinner lära känna både barn och personal lite bättre. Vet inte hur gamla barnen är, men jag tror att de är i treårsåldern. Det ger sig nog. Nu ska jag försöka ta reda på hur jag kommer dit.

Have it!

061006

Och så var det bara jag kvar. Stoffe och Svante flyttar ut imorgon och Anna flyttar på söndag till ett rum dit Martina också flyttar på måndag när hon kommer tillbaka från Canberra. Det blir tomt utan de andra, men jag överlever nog. Vet inte hur länge tyskarna bor kvar, men de är ju trevliga i alla fall. Kan kanske byta rum till ett med tre svenska tjejer från Oskarshamn, men jag vet inte. De är redan sju i det rummet och jag skulle bli den åttonde. Lite väl trångt med tanke på att deras rum inte är större än det jag bor i nu och där är det trångt att bo sex personer. Vi får väl se vad som händer framöver. Det enda jag vet nu är att jag inte kommer att bo ihop med någon av de andra och det är jag lite ledsen över.

Igår kväll var vi ute på ett ställe som hette Bad Club. Vi kom dit ganska tidigt och var de enda på stället, men eftersom jag var den enda som inte skulle jobba idag fick det ju bli så. Spelade lite biljard innan vi blev inhysta i ett annat rum där folk var som tokiga. Det var inte alls stort och det hade ett pingisbord (!) coh en jätteottoman mitt i rummet. Eftersom vi hade fått byta rum fick vi en drink som kompensation. Både min och Annas var tokäckliga. Vi spelade lite pingis och sen satt vi på en soffa och höll ställningarna rent allmänt när jag plötsligt tittar bort mot den då utbytte DJ:n. Jag höll på att dö. Där stod han. Sven Melander i Sällskapsresan, eller åtminstone någon som var hans tvilling. Dessutom hade han världens afro och en blå papphatt a la strut på huvudet. De andra tyckte också att det var hysteriskt roligt. Lätt en av mina topp 5 bland roligheter sen jag kom hit. Det var en kille där från en tidning också som tog en massa bilder av honom. Han gjorde visst någon form av reportage. Pratade lite med DJ:n innan vi gick hem och berättade att han såg ut som en kille i svensk film som letade efter Peppes Bodega. Han tyckte det var helfestligt och sa att gärna hade velat se den filmen. Ja, där ser man. Humor.

Har pratat med Select Education idag och det ser ut som om jag ska jobba på tisdag och onsdag. Skönt. Behöver jobba lite. dels för pengarnas skull men också för att det är ganska tråkigt att inte göra något. Sightseeing i centrum har man gjort en del under den gångna månaden.

Over and Out.

061005

Om två dagar är det en månad sen min resa påbörjades. Jag fattar inte vart tiden har tagit vägen. En hel månad liksom, det är ju länge. Egentligen. Ändå känns det inte som om det har gått mer än en vecka eller så. Förutom att jag hittar i stan nu, och att det känns lite hemma. Vet till exempel numera när det inte är förenat med livsfara att gå mot röd gubbe och jag störs inte längre av att solen går på fel håll över himlen. Det största tecknet är kanske ändå att jag har vant mig så pass vid vänstertrafiken (jag hade ingen aning om hur mycket det är som påverkas av trafikreglerna; bland annat hur man möts på gatan, vilken rulltrappa som går upp eller ner, hemma går den högra upp medan det här är den vänstra) att jag numera tänker "jäkla turister" om de personer man håller på att krocka med för att de går enligt högerregeln. En annan sak är att jag inte längre tänker på vilket språk jag pratar. Den dagen jag hade jobbat och enbart pratat engelska hela dagen pratade jag fram på småtimmarna när vi senare var ute engelska med mina kära vänner och fattade inte alls varför de tittade så konstigt på mig. Jag trodde att jag pratade svenska och tyckte att de var ganska trögfattade för ögonblicket. Så var det visst inte. Hoppsan.

Annars händer det en del annat här nu. Svante och Stoffe var och kollade på ett rum idag uppe vid Oxford Street. De flyttar dit på söndag. Det verkar vara ett ganska bra rum och till ett bra pris också. Är glad för deras skull! Själv vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Vet fortfarande inte om Marie kommer hit i November. Om hon gör det ska vi förmodligen resa då och jag kan därmed inte skaffa något annat boende eftersom man binder upp sig en eller två månader. Kommer hon inte skaffar jag också rum och står helt enkelt ut med dubbelt boende under de två veckor Jeppe är här i December. I väntan på besked från Marie betalade jag idag för ännu en vecka på Boomerang. De rövarna hade höjt priset till $120/v istället för $100. Jag blev tokarg. Så kan man väl inte göra utan att säga något bara för att "det bor så mycket folk här nu". Vaddå då? Om det nu är så mycket folk borde de väl istället kunna sänka priset och ändå få in mer pengar än tidigare. Åtminstone enligt min logik. Deras affärsådra sa väl något annat. Jag fick i brist på annat boende snällt betala och muttra långa ramsor med fula ord jag kan för mig själv. Jag menar $120 i veckan blir 2736 SEK på fyra veckor. Det är ju som en hel lägenhet hemma. Men nej, då får man istället dela rum med två nittonåriga tyskar med drömmar om ett liv i Australiens vildmark. Suck. Så Marie, jag behöver snart veta... Visst, jag har vant mig vid att bo såhär, men det vore skönt att bo på ett ställe där det inte låser köket mellan 21.00 och 07.30. Man kan ju, även om det talar mot all logik, bli hungrig även då. Aldrig hört talas om Nattamad?

Var på Paddy's Market idag igen och handlade frukt & grönt. Inte lika mycket folk den här gången. Hittade även ett fiskrum där de sålde massor av fisk och skaldjur. Mamma, visst kostar laxen runt 100 kr/kg hemma? De sålde Barramundi där också, men jag vet inte om jag vill äta det. Det ser visserligen riktigt gott ut, men efter att ha pratat så mycket om Barramundis som vi har gjort har de liksom blivit som kompisar, och kompisar äter man ju inte. Eller? Det är klart. Alla kulturer är olika.

Imorgon kommer första lönen. Det känns bra. Även om jag fortfarande inte har jobbat mer än en dag har jag åtminstone tjänat in till en veckas uppehälle trots chockhöjningen. Det är alltid något. Hoppas att det blir mer framöver. Kanske ska börja kolla efter annat också, men jag tror att jag ska ge detta en chans först.

I believe that's it for now. See ya'll!

Förresten! Jag har ju glömt att berätta att jag har sett årets första tomte. Han stod utklädd vid Martin Place och ville sälja julfester till företag. Hur konstigt kändes inte det då. Inte bara att det var i Oktober månad, utan även det faktum att det inte var kallt ute. Lite moln räknas inte som vinter.

Dessutom är vårrean i full gång...

061004

Jag vet inte varför jag inte kan sova om nätterna här. Det går bara inte. I början var jag som en dö sill och somnade typ nio på kvällen och vaknade urpigg halv sju på morgonen, men inte nu inte. Nej, nej. Vid tre på natten kanske. Och då oftast av ren tristess eftersom de andra har sovit i flera timmar vid det laget. Hur pigg är jag då på morgonen? Sådär.

Igår hände hur som helst en speciell grej. Vaknade av att jag låg och räckte upp höger arm och var jättearg. Hade drömt att jag var på föreläsning med Göran Persson som pratade utbildningspolitik. Han påstod i drömmen att det viktigaste utbildningspolitiska målet i Sverige var att ta in så många studenter som möjligt, och att det var det Sverige skulle satsa på. Eftersom det ligger ganska långt från min egen syn på den utbildningspolitik jag anser att Sverige borde föra hade jag ett långt tal förberett i huvudet om kvalitetssäkring, praktikplatser och annat smått och gott. Sådär vaknade jag alltså. Ettrig och redo att gå till attack. Kan det möjligen vara så att hjärnan är något understimulerad, eller kan man inte vara borta från högskolan mer än några månader innan man börjar drömma utbildningspolitik. Trodde inte att jag var så inbiten, men där ser man.

Pratade med Jeppe igår. Som det ser ut nu kommer han hit i December. Wee!! Det ska bli helt underbart, fantastiskt roligt. Blir nog korallrevet och Ayers Rock då. Om jag har lite vind i seglen kommer Marie hit och stannar hela November och så ska jag ju träffa nästkusin Josse i Oktober. Och om det vill sig riktigt väl så åker jag till Thailand och Kambodja i Februari. Statskupp eller ej. Det har suttit stora skyltar på hostelet om att det inte är lämpligt att åka dit, men de är nertagna nu. Detta är min lilla planering.

Tillbaks och äta köttbullsrester.

Cheers!

061003

Även idag har varit en helt vanlig dag, om än en sådan fylld med shopping. Har äntligen hittat ett par ballerinaskor som passade. (Ja, Marie. SÅDANA skor... hrmm... Jag vet.) Av någon märklig anledning passar inte mina fötter i skorna här. Bra för ekonomin, men dåligt för självförtroendet. Jag som har storlek 38/39 får prova skor i gigantiska storlekar här och ändå hamnar jag oftast mitt emellan två storlekar. Med höger fot. Vänster passar oftast. Jag och min högerfot är lite ledsna och upprörda över detta. I vilket fall som helst har jag nu hittat, och köpt, ett par skor som passar jättebra på vänster fot och hyfsat bra på höger. Man kan ju inte få allt här i livet. Man kanske ska vara tacksam över att man har en sko som passar. Det är inte alla som har det.

Ja, just det. Idag har även varit en dag att minnas av andra anledningar. Idag, kära vänner. Idag har jag gjort egna köttbullar alldeles själv. Nja, Svante hjälpte mig att rulla lite, men annars. Fatta. Egna köttbullar. Det är jag som är Madde Scan. Känn på den. Vi är nog de på vårt hostel som lagar den mest avancerade maten. Förutom koreanerna. De är inte kloka. Till de makalösa köttbullarna bjöds det på paotatismos och ketchup. Inte illa pinkat det heller. Lingonsylt hade suttit fint, men det finns det nog ingen här. Vi har inte ens orkat leta. Men tänk. Egna köttbullar... Jag har sällan varit så stolt. Mmm...

Imorgon ska jag ringa till Select Education, eller gå dit, och se till så att jag får jobba så mycket som möjligt nu. Lika bra att passa på. Om Marie kommer hit i November reser vi nog runt då, och sen kommer Jeppe förmodligen i December och då vill jag inte heller jobba. Därför vill jag kunna jobba så mycket som möjligt nu innan. Tror inte det är några problem bara man ligger på lite.

Se och njut. Har ni någonsin sett finare köttbullar?

061002

Inte mycket har hänt sedan sist. Har tvättat idag och krympt en tröja. Sorg. Ytligt, men så är det. Har ju inte så många tröjor här. Tänkte att jag istället ska försöka fylla på bildarkivet här i bloggen. Vet inte vad ni vill se för sorts bilder så önskemål mottages tacksamt. Här kommer i alla fall ett urval.

Detta är utsikten på ena hållet från vårt rum.

Och så här ser skylten utanför ut.

Japp, Boomerang Backpackers.

Bondi Beach. Mycket mindre än jag trodde den skulle vara, men den är underbar ändå. Har inte varit på Manly än.

Operahuset.

Så här kan det se ut när man kramas i grupp.

Rock'n'Roll Mother Fucker var vi på.
Och då behövs det givetvis en och annan grogg. Skål! Lägg väl märke till den rosa topzen vi använde som drinkpinne. Mmm... Exotiskt...

Man kan svulla på Pizza Hut när man inte har något annat för sig. Något vi förmodligen inte har gjort för sista gången.



Man får ju absolut inte glömma bort Särny Säl.

I lördags firade vi Anna på Candy's Apartment, men innan dess var vi hemma och piffade och posade. Den riktigt uppmärksamme kan se en bild från Dirty Dancing i bakgrunden ovanför min säng. Tacka ja. Och sist men inte minst. Finlandsfärjehytt.

Så här har vi alltså det. Än så länge. Hoppas att vi ska flytta snart. Jag har massor av bilder så det är bara att säga till om ni vill se mer. Jag kommer givetvis att fortsätta skriva som vanligt och jag vill ha massor av kommentarer. Det är det som är det roliga ju. Nu ska jag gå tillbaka till hytten. Dags att "laga middag" på Best Thai som ligger på hörnet. Tror att det får bli kyckling med cashewnötter idag. Är hungrig som bara den.

See ya'll.

061001

Här får ni några bilder av resan till Sydney. Det kommer flera bilder framöver. Tror att det ska funka att klicka på bilderna för en större version.

På Svågerstorp i Malmö. Detta är alltså essensen av mina tillgångar. En resväska och en ryggsäck. Det enda av allt jag äger som jag beräknas behöva under en åttamånadersperiod. Kan detta verkligen fungera?

London. Nej, Themsen är väl inte förorenad?

Här i denna flygplansstol tillbringade jag ett dygn. Kurade ihop mig och sov en del. I Hong Kong fick vi gå ur så städade de planet. Bilden är tagen efter någon måltid, vet inte vilken längre, men det ser ut att vara någon frukost.

På flygplatsen i Hong Kong. En japan tog bilden. Det röda på min tröja är ett klistermärke som vi fick av flygbolaget vid transfern där det stod "catch me if you can". Vi var ganska många som var lite vilse på flygplatsen och klistermärkena var bra som identifiering.

Så här mycket regande det i Sydney när jag kom fram. Bilden är tagen på William Street, vilket är gatan jag bor på. Den är inte lika blöt längre.

Flyttkaos i lägenheten måndagen innan avresa.

061001

Lyckades rädda föregående inlägg så det finns nu publicerat under det "halva" inlägget. Gick inte att få det överst, så ni får allt scrolla.

Jag arbetade min första dag i fredags. Det gick hur bra som helst och roligt var det också. Var på en förskola i Balmain som är en inre förort. Tar 10 min med buss. Var i en grupp med "toddlers" vilket innebär barn i två-treårsåldern. Det är ungefär som i Sverige, förutom det faktum att personalen inte behöver någon utbildning. Det finns tre grader av personal: outbildad, trainee och diploma. Kan tänka mig att diploma är jämförbart med högskoleutbildning. Som jag trodde är barn barn oavsett i vilken del av världen man befinner sig, så det var det lättaste. Det som kändes märkligast var att barnen pratade engelska. Visst, det hade varit märkligare om de pratat något annat språk, men man är van vid att de pratar svenska. Att de vuxna pratar engelska är ju inte ett dugg konstigt. Det var ganska svårt att tyda vad barnen sa också, men efter några timmar hade man vant sig. Hade ju trots allt 10 timmar på mig. Som sagt, barnen var underbara, men personalen hade jag lite svårt att få grepp om. Till exempel pratade de högt och ljudligt med varandra, inför barnen, om vilka barn som var deras favoriter och vilka de önskade var deras egna. Kul för de barn som hörde som inte blev nämnda? Sådär. Fast jag höll mig till barnen, det var ju för deras skull jag var där. Vi hoppade studsmatta, lekte dinosaur och hade massa kul för oss och de verkade trivas i mitt sällskap. Känns skönt att ha första dagen avklarad. Inte lika nervöst inför kommande jobb. Måste bara köpa en hatt som jag ska ha på mig när vi är ute och leker. Och ett par skor. Vill inte ha mina gympaskor fulla med sand varje dag, och man måste ju ha skor med stängd tå. Att handla skor är ju färstås aldrig tråkigt...

I fredags var vi ute på ett ställe uppe i Kings Cross som hette Candys Apartment. Det var livespelning. Två band, varav det ena hette Ziggy Flax. Det var roligt att gå ut och hålla ihop alla fyra, även om vi gick hem vid olika tider. Jag brukar alltid dricka Cosmopolitan när jag är ute, men den är dyr så in i bänken här. Har fått skala av några ingredienser och nöjer mig numera med vodka cranberry. Bartendern på Candys var urtrevlig och jag fick den dyrare absolutvodkan istället för den ryska varianten de brukar blanda med för samma pris. Kändes lite som hemma. =)

Igår gjorde vi inte så mycket. Var och svullade på Pizza Hut. De har all-you-can-eat-buffe varje dag med mängder av grejer. Tror att jag har skrivit om den tidigare. Annars får ni säga till så kan jag gladeligen berätta. På kvällen var de andra på ännu en livespelning, men jag stannade på rummet. Var alldeles för trött. Uppenbarligen var inte de andra i korridoren det. De hade världens party utanför vårt rum. Sätt er in i hur det kan vara att i lugnan ro ligga och lyssna på mp3 när plötsligt någon drar igång med en gammal gitarr utanför. Tio personer, alla tondöva, skrålar ikapp till Oasis gamla hit Wonderwall. Spelar alltså och sjunger till stereon som de för övrigt överröstade. Tror jag hörde Wonderwall 15 gånger. När de andra kom hem vid 0.30 hade de precis slutat spela och Stoffe sa att det luktade marijuana i tv-rummet. Säkert det som låg bakom. Ja, jag säger då det. Wonderwall som är en bra låt. Eller var i alla fall.

Idag ska jag och Anna gå på stan och tvätta medan Stoffe och Svante går på rysk filmfestival. En helt vanlig söndag alltså. De behövs de också.

Puss å Gull.