Jag har upptäckt teknikens under. Det som först verkade vara en liten tuff pryl har visat sig innehålla oanade användningmöjligheter. Jag kan logga in i min blogg genom nya superfina datorn Ragnars fingeravtycksläsare! Hur coolt är inte det? Jag kom till insikt om värdet av denna lilla manick när jag fick rota långt bak i minnessystemet för att komma ihåg lösenordet. Nu behöver jag inte det. I'm loaded with fingerprint!
Jag har för övrigt fått lite skrivklåda. Tror att det kommer att innebära att bloggen får ett uppsving. Jag hoppas det. Saknar den faktiskt. Tyvärr har jag inget att skriva om. Det är ju inte så att man är ute och upplever otroliga saker på samma sätt som under Resan, så jag antar att det kan bli något torftigt stoff här, men det får kanske duga för tillfället. Det ör väl bara till att bita i det sura äpplet och inse att men lever ett fattigt liv utan vidare extravagans för tillfället. Om man nu skulle ha råd med äpplen vill säga. Det kanske får bli den sura disktrasan istället. Livet som arbetslös är sällan glamouröst.
Imorgon är det dock dags för lite lyx och flärd. Lund väntar oss och därmed mellandagsträff med skånska släktfalangen. Sniglar står på menyn. Har aldrig provat, men någon gång ska ju vara den första. Med ett gäng gormander till bordet går det knappast att säga nej. Dessa escargots (med hemmagjord böjning) ska enligt ryktet följas tätt av oxfilé. Och biljard. Får se på vilket område jag lyckas briljera. Det brukar sällan vara i bollsporter.
Nu är en flickas tankar i natten slut för den här gången. Hoppas vi ses innan det nya året. Annars...
Gott Nytt År!
