090813

Den här veckan har varit otroligt händelserik! I måndags fick jag ett telefonsamtal från en rektor i kommunen som sa att hon hade ett sjukvikariat ledigt och att hon ville "få ett ansikte" på mig. I tisdags träffade jag henne och körde därifrån en timme senare som anställd. Jag frågade henne hur många hon skulle träffa, och fick svaret att det var bara jag. Vilken ära. Vet inte om hon tagit referenser, men jag har inte hört något. Men förstå att jag är stolt! Vilken ära att bli utvald på det sättet. På måndag börjar jag nya jobbet.

Samma dag jag blev med arbete träffade jag Lina och B-O, Tuva och Vilmer på stan för lunch och fika. Mycket trevligt. Vilmer ska döpas nästa lördag och jag har blivit tillfrågad om jag vill vara fadder, vilket jag såklart gärna vill. Vi passade på att bestämma vilken psalm jag ska sjunga i kyrkan också, så nu gäller det att öva järnet. Vill ju inte göra bort mig inför alla människor. Eller förstöra dopet för den delen. Förhoppningsvis går det bra, men jag vet med mig att jag har lätt att glömma text när jag blir nervös.

Ännu lite senare denna ovanligt händelserika tisdag blev det jag och sambon diskuterat ett tag verklighet. Vi hittade en liten långhårig kattfröken som ska flytta in hos oss nästa vecka. Just nu bor denna rödhåriga skönhet i Lenhovda i djupaste smålandsskogarna. Hon är en perserkorsning och bedårande söt.

Vi har känt att Eskil blir ensam lite för länge ibland, och att han inte trivs med det. Eftersom han inte får sova i sängen när båda är hemma (vi fuskar lite när vi är själva) blir han ju ensam nattetid också. Har man då varit borta mycket under dagen är han jätteledsen. Han har dock hittat sitt eget botemedel genom att helt sonika sätta sig utanför sovrumsdörren och jama övergivet. Vilket stackars människohjärta kan står emot det? Han är ju trots allt världens finaste katt, och vi vill inte att han ska vara ledsen. Med två kisar i familjen hoppas vi att de kan få mycket glädje, kärlek och sällskap av varandra. Hoppas bara att kattfröken också kommer att trivas här.

På tal om Eskil så älskar han verkligen att få komma ut. Vi är ute med honom varje dag i koppel, och han tycker det är supermysigt. Han älskar att klättra i träd, och ligger i gräset och lurar på löv som rör sig i vinden. Att jaga flugor och annat bevingat är också en favvis. Han är så söt lilla skrutten. När han kommer in somnar han alltid som en stock och tvärsover i flera timmar. Det tar på krafterna att upptäcka stora, vida världen.

Så var det då dags att välja namn igen. De namn som är på tapeten är Esther, Astrid, Hjördis och Elsa. Vad tycker ni? Finns det något som passar denna ljuvlighet?

Idag har jag tagit ett steg i rätt riktining. Jag har skaffat nytt gymkort på samma gym som sambon och Jeppe tränar på. Jag får ju inte tummarna loss när jag ska träna själv, och måtte detta ge mig en spark där bak. Förutom ridningen två gånger i veckan är målet att gå på ett gympass och eventuellt ett boxpass i veckan. Har känt ett växande behov att komma igång igen. Det kryper liksom i hela kroppen, jag kan inte förklara det annorlunda. Målet är att vara i form till jul, men framför allt att må bra. Min kropp är betydligt äldre än vad jag är, men det ska bli ordning på det nu.