020905

Höll på att börja med något negativt idag igen, men kom på att nästan varje inlägg börjar med att jag klagar på något. Positiva klubben här. Nu ska här bli andra bullar. Hmmm.... Något positivt.... Jo, jag har mycket trevliga kollegor. Det är bra. Tyvärr har jag bara en arbetsdag kvar där. Men på måndag får jag nya, förhoppningvis lika trevliga.

Annars är jag tyvärr inte särskilt positiv jut nu. Jag är fortfarande risig. Halsontet har övergått i gubbhosta och snor. Är inte säker på att det är en förbättring, men det är ju åtminstone en förändring, och de ska ju vara bra har jag hört. Just nu är jag tveksam. Ett huvud fullt av snor är tungt att bära och mitt känns som om det väger 153 kilo och håller på att sprängas.

Idag skulle jag bjuda på tårta i stallet eftersom jag låg mer på marken än satt på hästen förra veckan. Jag kom hem från jobbet strax före fyra och skred till verket. Prinsesstårta skulle det bli. Det brukar det bli. Den här hade en häst i florsocker på sig. Det gick ju bra, förutom en mindre gräddincident som resulterade att jag fick ila ner till Konsum och handla ny. Skam den som ger sig. Tiden började rinna iväg och plötsligt var det bråttom. Kämpandes med ena benet i jeansen och med det andra på väg ut genom dörren slängde jag ett öga på klockan. "Är hon kvart över fem" vrålade jag till sambon som lugnt tittade upp och svarade "ja". Sakta satte jag mig i soffan istället. Min stress var helt överflödig, med tanke på att jag inte var 3 minuter sen utan 57 minuter för tidig. Sablar.

Jag hade ett citat för dagen som ett av barnen sagt, men jag har tyvärr glömt bort det. Det är synd, för det var roligt. Faktiskt.