100228

Nu var det slut. Fatta att det redan har gått två hela månader på 010. TVÅ månader!? Vart var jag? Inte konstigt att man blir gammal fortare än dammråttorna belägrar lägenheten, och det är ändå i ett vansinnigt tempo.

Både denna helgen och den förra har bjudit på mycket nöjen. Klackarna i taket och humöret på topp. Möhippa, Sing Star-party, studiofotografering och svensexehäng. Nu är kontot sorgligare än någonsin, men jag gråter inte för det. Än.

Idag, eller kanske imorgon, börjar det nya livet. Nu ska jag bruka allvar fram till avresan. Lagad mat, motion och städning. Hemmafru tänker du, men icke. Det är bara så att snart gör mina kläder en Hulken, och det beror definitivt inte på min obeskrivliga mängd muskler. Snarare frånvaron av dem. Allt sitter som ett korvaskinn och det är inte najs. Det varken ser najs ut, eller känns najs. Nu är det helskärpning som gäller. Eventuellt kommer en startbild på eländet. Det beror på hur modig jag känner mig. Men eftersom jag hade tänkt lägga upp de fina bilderna så kanske en sådan kan vara på plats.

Så här ser veckan ut i alla fall:

M; Ärtsoppa +1h hopplektion +vv

T; Lasagne utan krångel

O; Kycklinggryta +75min box

T; Middagssoppa +1h hopplektion

F; Kotletter med klyftpotatis

L; Fisksoppa med räkor, vaniljmarinerade apelsiner

S; öppen för förslag

Det kanske är lite för lite motion egentligen. Hopplektionerna blir man inte så trött av, eftersom det blir så långa skrittpass. Åtminstone på torsdagarna. Måndagarna brukar hålla högre tempo och vara mycket roligare. Jag ska försöka gå eller cykla till jobbet också. Det går lättare nu när det är plusgrader.

Nu behöver jag all hjälp och pepping jag kan få.

Heja mig!!