121118

Om det här med oregelbundenhet

 

Whoop whoop! Here I am!

 

Vi har Internet! Halleluja, praise the Lord, och så vidare. Då är det ju bara det här med att vår dator är sönder... Det verkar som om någon högt uppsatt inom Internet har något emot min blogg. Men jag ska minsann visa den jäkeln. Sambon har tagit hem sin jobbdator över helgen, och den har både skärm OCH batteri. Så lyxigt att man nästan dör. Efter att ha använt den i ungefär 4 minuter börjar jag googla öppningserbjudanden från Net on Net som slår upp dörrarna i stan på fredag 07.00. "Du kan väl börja lite senare på fredag va, ha?" ropar jag till sambon, som med en frågande rynka svarar att ja, jo, det ska nog gå bra. På fredag, nästan mitt i natten är det alltså jag som shoppar ny dator. Förutsatt att jag hittar någon prisbomb alltså, och det har jag inte gjort än, men vänta bara.

 

När det nu har gått sådär extremt längemellan blogginläggen är det svårt att veta vart man ska börja. Jag kan ju liksom inte börja berätta om hur graviditeten var, det känns liksom lite förlegat. Inte heller känns flytten som ett aktuellt ämne längre, och 30-årsdagen gick ganska obemärkt förbi, även om den visst firades av familjen. Inte riktigt i samma stil som föregående födelsedag i New York, men visst var det trevligt. Dock finns det lite firande kvar att göra, och det känns ju bra.

 

Vad finns då kvar? Jo, att vi har fått världens finaste lilla Elin såklart! Det misstänker jag att det kommer att komma ett och annat inlägg om. Min värld har ju krympt något, utan att överdriva. Amma, trösta, mysa, byta blöja, sova och om man har tur även äta. Ja, och ibland träffa familj och vänner.

 

Så ja, om sambon fortsätter att ta hem datorn om dagarna, eller om vi akutshoppar ny dator snart så ska det nog kunna bli lite liv i luckan igen. Tacka ja. Vad säger ni om det?