090715

Bloggtorka. Mycket har hänt, men skrivklådan har inte infunnit sig. Nu är den tillbaka. Tror att det hänger ihop med att idag har lägenheten genomgått total sanering. När det är jävligt i lägenheten är jag igendammad i huvudet också. Då sticker jag huvudet i sanden och låtsas inte om att det ser ut som fan runt omkring mig. Då sover jag mig igenom livet. Den som blundar slipper se. Men idag skulle jag få besök. Jag fick ta mig ut mitt strutslika tillstånd och faktiskt göra något. Det kändes skönt att vika, torka, skura, tvätta och feja. Att se ett hem växa fram för varje sak som plockades bort. Och till slut kunde jag se den. Lägenheten visade sig åter. Diskbänken blänkte, garderoben stod stolt full med nyvikta kläder, tvättmaskinen brummade och harmonin var total.

En fysisk tvagning följde den psykiska, och sen var vi redo - jag och Eskil. Han tyckte att det roligaste var att damma. Dammvippor är utmärkta kattvakter.

Det sjuka är att när det redan är fräscht blir man mycket mer motiverad att hålla det så. Jag vill ha ett rent sinne, och vägen till det verkar vara dammsugning. Vem kunde ana?