090726

Uppdaterad 090812

Sex & the city. Eller snarare Sprit & the city har varit de tre senaste dagarnas trend. Är på besök i Stockholm, och har varit så sedan i torsdags, och vilken semester det har varit. Fullt ös är det minsta man kan säga. Det började redan i torsdags när vi skulle ut och käka en enkel middag med Annika som vi lärde känna på medeltidsveckan i fjol. Efter fyra timmars sömn steg vi alltså upp på tok för tidigt och körde till huvudstaden. Resan gick bra, så till vida att jag sov till Jönköping och sambon körde hela vägen. Sex timmar senare stod vi på sörmländsk mark och andades in avgaserna. Ljuvligt!

Ja just det, middagen. Dagen till ära delade vi högtidligt en fräsch flaska vitt, och sen bar det utför. Efter ett pitstop på medeltidspuben Sjätte tunnan, för att hedra minnena, bar det av till Golden hits, där det blev karaoke för hela slanten. Vilken kväll. I sällskap av guldmogulen Ylva och väninnan Anette satte vi stället i gungning. Det var många som var jätteduktiga, och andra som var roliga. Jag och Annika avfyrade några hits, och sen stängde stället. På vägen hem passade vi på att ta en omväg på några kilometer, så när vi väl ramlade i säng var klockan 5. Det är fint det.

Inte för att dagen efter blev lugnare. Nej, snarare tvärtom. Vi asade oss ur sängen, sköljde av oss festlukten och sen bar det av igen. Denna gången gick vi en annan omväg på säkert lika många kilometer. Hungriga och trötta hamnade vi på fik för en snabb frukost. Sen pausade vi med en bio. Det var ett skönt avbrott, även om jag höll på att somna första halvtimmen.

Efter filmen bar det av till partybåten Patricia för en god hummersoppa. Efter lite vin var vi märkligt nog inte lika avtrubbade längre, utan kom på den utmärkta idén att möta upp ett annat gäng som var på pubrunda i Gamla stan. Sagt och gjort. Gänget bestod av filmproducent, klippare, skådespelare osv. No limits. Vi hade hysteriskt kul! På ett av ställe träffade jag två urhärliga killar från Perth. Vilken nostalgi. När Medusa, stället vi slutligen hamnat på, stängde klockan tre, gick vi på efterfest hemma hos producenten i hans lägenhet i gamla stan. Där korkade vi upp en flaska Moët och sen fortsatte festen. Jag avstod från bad i jacuzzin, men det gjorde inte alla. Vi satsade på att spela Rock band istället. Sjukt kul! Efter nattmat på seven eleven, tog vi första morgontåget hem och stupade i säng tjugo i sju. Trötta, men lyckliga.

Lördagen då, tänker ni. Ja, vi följde på inslagen bana. Fortfarande med ambitionen att hinna med åtminstone ett kulturellt åtagande under vistelsen åkte vi in till stan. Vi kom åtminstone till ett nytt kvarter. En god middag, solsken och vin laddade upp batterierna för en helkväll på kvarterspuben The doors hos fantastiske Fikri (?). Den här kvällen var vi faktiskt riktigt ordentliga och var säkert hemma runt tresnåret.

Innan sambon övergav mig i huvudstaden var vi och hälsade på hans pappa. Det var et trevligt återseende. Jag har ju bara träffat honom en gång innan. Efter ett pressat schema och med alldeles för lite sömn bakom ögonlocken stod jag så ensam. Vad gör man då? Jo, man ringer Annika. Vi tog en skön eftermiddag på en solterass, och sedan var det dags för mig att möta upp min gamla brevvän Ämma. Jag skulle bo hos henne i tre dagar i Kista, och så blev det, även om jag fortsatte hänga en del med Annika då Ämma jobbade massor.

Bland annat tog vi en tur till Medborgarplatsen där vi satte oss på Snaps och myste. Träffade en tjej i deras umgängeskrets som faktiskt har sina rötter här hemma, och vars storasyster kämmer Jeppe. Mycket liten värld.

På onsdagen körde jag hela långa vägen hem igen. Gjorde ett pitstop i Norrköping för att hinna med en fika med Stefan. Vi har inte träffats på evigheter, och vi hade mycket trevligt i ett par timmar. Sen var det dags för mig att fortsätta färden. Runt 23.30 anlände jag slutligen till den skånska grusen och småregnet igen. Precis som om man aldrig hade varit härifrån. Bara mycket tröttare, och lite lyckligare.

090719

Sitter hemma i soffan och funderar på att kolla på en dokumentär om Kurt Cobain, men borde gå och lägga mig. Men varför lägga sig när man inte är trött?

Någon som definitivt inte är trött, men verkligen borde sova är Eskil. Han har fått en flipp och försöker döda allt han hittar. Den blå musen har legat pyrt till ett tag, men just nu är det stereon som får sig en omgång. Själv sitter jag så stilla jag bara kan, för nåde mig om jag råkar vicka på tårna...

Idag hade vi lyxen att bli bjudna på middag av Petter och Sofia i sambons hemby. Petters föräldrar har ett jättemysigt lanthus med miljoner ätbara saker i trädgården. Det är verkligen supermysigt där. Passade på att köpa en burk hemslungad honung också. De är biodlare, och hur mycket miljövänligare honung kan man köpa egentligen, än den som är tillagad på gården? Förmodligen inte godare heller, för den är rysligt god.

När jag lämnade sambon på jobbet för ett sista tolvtimmarspass innan friveckan passade jag på att hälsa på mina gamla arbetskamrater samtidigt. Det är verkligen speciell miljö där, och man blir lite dum i huvudet när man kommer innanför portarna. Men roligt är det. Efter att ha skrattat åt gamla festminnen så tårarna sprutade gjorde jag som ingen av de andra. Jag körde därifrån. Jag kunde känna deras lystna blickar bränna i nacken. De hade tio timmar kvar innan de kunde göra detsamma.

Själv gled jag hem till Jeppe och kollade på film. Anna Nicole Smith. Jag hade verkligen sett fram emot den, men i onödan. Det var en riktig skrotfilm, och vi konstaterade att om man hade känt till allt som hänt henne innan man såg filmen, kanske den hade hängt ihop lite bättre. Nu gav den ett något förvirrat, oseriöst intryck, och vi ifrågasatte om den faktiskt var den dramadokumentär som utlovats. Den verkade något vinklad. Om man säger såhär, det var inte hennes motståndare som gjort filmen i alla fall.

När jag kom hem möttes jag av en överlycklig liten kise. Världens bästa känsla!

090718

Igår fyllde min skrutt 4 månader. Det firades genom pompa & ståt med kokt medwurst. Det är tacksamt med katt. Det är inte mycket som krävs. Än så länge håller vi på att ta reda på vad som faller en liten kise på läppen, och det har visat sig vara de mest oväntade saker som Eskil favoriserar. Vispad grädde går in som storfavorit, tätt följt av vaniljglass och pizza. Pumpakärnor, solrosfrön, nektariner, hallon, plommon, körsbär och medwurst är också supergott. Däremot är varmrökt lax och rökt skinka inte alls poppis. För att inte tala om burkmat. Då rynkar han bara på näsan och tittar på mig med en tror-du-jag-tänker-äta-det-där-ät-det-själv-om-du-tror-att-det-är-så-lyxigt-jag-dör-hellre-blick. Det är bara till att inse att man är besegrad.

Igår var jag även på shoppingrunda i stan med Thessie. Det var mycket trevligt. Blev ett par fynd och god lunch. Fikade gjorde vi med. Jag fick ett svart hår i min glass. Urk! Lämnade tillbaka den och fick te istället. Det var snällt. De ville ge mig pengarna tillbaka, men jag hade ju redan ätit mig mätt på glass, och en ny ville jag definitivt inte ha. Nu när jag kollat kontot ser det dessutom ut som om de tagit 60 kr för mycket för glassen. Inte konstigt att de var så hjälpsamma. Om så är fallet ska jag minsann bli bjuden på en brakfika där. Så det så.

När jag kom hem synade Eskil påsarna i sommarna för att se om det fanns några presenter till honom, eller om han möjligtvis kunde flytta in i en. Tyvärr var den lite för liten.

Sambon jobbar natt hela helgen, så jag är ensam hemma. Ja, förutom Eskil då, men han sover som en gris. I vilket fall som helst brukar jag lyssna på ljudbok när jag lagt mig, och så även igår. Helt plötsligt var det så spännande så jag inte kunde stänga av. Dessutom var den helt läskig, så jag började fantisera ihop saker där i mörkret. Till slut fick jag ringa sambon på jobbet mitt i natten, och han förbjöd mig att lyssna mer. Efter att ha snurrat runt ett tag till somnade jag till slut. Frågan är, vågar jag lyssna ikväll? Det är ju spännande, men tänk om det blir lite för spännande? Jag får kanske ta Eskil med mig in i sovrummet. Han kan skydda mig. Han är en jaktkatt.

Nu ska jag skiva lite grönsaker och blanda dippa. Sen ska jag titta på film. Det är väl också vardagslyx?

090716

Ikväll har vi varit på 80-årskalas. Mycket trevligt, men inte så mycket ös. Det är sällan det när folk blir så gamla har jag förstått. Eskil var också med och firade. Han var poppis. Vi tränade honom på att gå i koppel, och han blev faktiskt ganska duktig. Han satt till och med bunden ute en lång stund och tyckte att det var jättemysigt. Goa katt!

Imorgon kommer Thessiebessie till stan och vi ska ut på en shoppingrunda. Det ska bli mucho bravo. Då ska jag stiga upp tidigt. Jag ska.

090715

Bloggtorka. Mycket har hänt, men skrivklådan har inte infunnit sig. Nu är den tillbaka. Tror att det hänger ihop med att idag har lägenheten genomgått total sanering. När det är jävligt i lägenheten är jag igendammad i huvudet också. Då sticker jag huvudet i sanden och låtsas inte om att det ser ut som fan runt omkring mig. Då sover jag mig igenom livet. Den som blundar slipper se. Men idag skulle jag få besök. Jag fick ta mig ut mitt strutslika tillstånd och faktiskt göra något. Det kändes skönt att vika, torka, skura, tvätta och feja. Att se ett hem växa fram för varje sak som plockades bort. Och till slut kunde jag se den. Lägenheten visade sig åter. Diskbänken blänkte, garderoben stod stolt full med nyvikta kläder, tvättmaskinen brummade och harmonin var total.

En fysisk tvagning följde den psykiska, och sen var vi redo - jag och Eskil. Han tyckte att det roligaste var att damma. Dammvippor är utmärkta kattvakter.

Det sjuka är att när det redan är fräscht blir man mycket mer motiverad att hålla det så. Jag vill ha ett rent sinne, och vägen till det verkar vara dammsugning. Vem kunde ana?

090704

Idag har jag begått en av dödssynderna om jag får tro min omgivning. Jag har varit inomhus hela dagen, och om man ska tro dem jag pratat med är det något av det grövsta man kan göra en sommardag. Det ska ju trots allt bli regn nästa vecka. Det är som om det är själskrivet att alla former av inomhusaktiviteter är straffbara när solen skiner. Då är det strandtvång med efterföljande grillning som gäller. Så är det bara, inte lönt att streta emot. Så imorgon för jag väl göra som den stora massan - vallfärda till havet för ett svalkande dopp i giftalgssoppan.

Lite social har jag dock varit. Svärisarna kom hit på middag när sambon landat efter jobbet. Jag bjöd på något så enkelt som spagetti och köttfärssås, men det är ju så gudomligt gott. Till efterrätt åt vi jordgubbar med glass och vispad grädde. Mums!

Det är inte bara jag som har slappat idag. Även Eskil har dragit sitt strå till stacken. Stackarn blir så trött i värmen. Idag har vi haft 29 grader i lägenheten. Inte ens jag tycker att det är lagom. Om några månader kan vi förhoppningsvis vädra ordentligt igen. Bara vi överlever dit är det lugnt.

Nu ska jag pilla naveln en stund till, sen väntar bingen. Nattinatt.

090703

Fem dagar in på min ofrivilliga ledighet och jag har börjat hitta tempot. Igår var vi på bio i Bromölla och tittade på Ice Age 3 3D. Det var riktigt coolt. Märkligt nog var det väldigt likt IMAX i Sydney, trots att det var så otroligt mycket större där. Den största skillnaden var att filmerna där gick ännu längre ut ur duken och liksom fyllde hela salen. Maffigt. Men det var bra här också, trots att glasögonen skavde.

Efter bion var vi inne på Killebom en runda. Det var ganska dött, som det har varit de sista fem åren. Trist. Eftersom resten av sällskapet är betrodda med arbete blev det bara en snabbvisit. Men Ebbe hann vi springa på. Såklart.

Idag har jag faktskt fått gjort två ärenden som har väntat hela veckan. Sen var det dags för Kristianstadsdagarna att dra igång. Vi satt och käkade på torget, dagen till ära, och fick en gratis predikan av Anna Skipper om vad man inte ska äta och dricka. Tack så mycket.

Sen drog springtävlingen igång där vår kollega Lillebror aka Daniel skulle medverka. Med kameran i högsta hugg stod vi utan hans vetskap vid mållinjen (där de sprang förbi tre gånger) och hejade. Tror faktiskt att han blev glad att se oss. Han var jätteduktig och kom minsann på 21.a plats. Inte illa pinkat. Jag hade aldrig orkat springa en mil. Blir så imponerad av människor som kan. Och vill.

Nu ska jag upp på stan en sväng till. Najs. Jag har ju trots allt inget samvete inför morgondagen, och sambon är redan nattad. Eskil får klara sig själv ett tag till. Som det ser ut just nu ska inte det vara några problem. Dessutom hittade han ett nytt vattenhål idag. Världens smartaste katt, eller försöker han överta min pappas yrke?

Det som irriterar mig mest är att jag tappat en nagel. I-landsproblem.

090630

Jag står inte ut! Fasadrenoveringen av vårt hus har verkligen satt igång på riktigt. Det känns som om någon borrar mig i huvudet. Det är helt sjukt hur högt det kan låta in i en lägenhet. Stackars Eskil är helt knäckt. Och jag med. Sambon sover. Amazing.

Idag är andra dagen på min "semester". Än så länge vet jag inte riktigt vad jag ska göra med tiden. Får liksom ingenting gjort alls. Borde åka till stranden, men måste till stan först. Jeppe fyller år imorgon så det är presentshopping som gäller. Som om jag skulle ha råd att köpa något till mg själv. Inte efter massakern på Claessons för några dagar sen. Där blev det en ny mc-hjälm, ryggskena och stövlar. Om jag nu ska köra själv måste jag ha ordentliga skydd. Men det är dyrt. Snordyrt.

I lördags hade vi fest med nymöllagänget. Årets första, och en mycket trevlig sådan. Med lite lekar kom alla igång fort. Dessutom fick alla ett uppdrag som man skulle utföra under kvällen. Mitt var att förklara för alla att Nymölla inte skulle ha gått runt om det inte varit för mig. Jag kunde inte ha fått ett bättre uppdrag! Jag raljerade högt till alla om vilken otrolig kapacitet jag har och att bruket inte kan vara sig likt nu när jag inte är där längre. Det roligaste var när en av dem som skrivit uppdragen blev förbannad på mig. Haha. Humor.

Annars var det faktiskt en ganska skandalfri kväll. Mycket skratt och lite djupa diskussioner fram på småtimmarna, precis som det ska vara. Nästa gång blir det kräftskiva och då åker snapsen fram. Det brukar ta en ände med förskräckelse.

Igår började jag köra lite motorcykel. Jag måste faktiskt få skryta med att det gick mycket bättre än förväntat. Körde på grusvägen utanför svärföräldrarnas hus långt ute på landet, och inte en enda olycka. Tyvärr kan jag inte starta skrället själv ännu. Det är kick på den och jag är ingen fena på att kicka visade det sig. Tur att det görs nyare motorcyklar. Denna är från 1978. Det är för gammalt.

Nu har arbetarna lunch och jag och Eskil njuter! Han fyller faktiskt 15 veckor idag. Stora killen.

090626

Michael Jackson är död. Slut. Finito. No more King of Pop. Det är ofattbart. Jag hoppas att han äntligen har fått frid. Jag tillhör skaran som tror på att han var en god människa som inte riktigt passade in i samhällets ramar. Han var och förblev en pojke, men med en mans ansvar.

Tack. Tack för all fantastisk musik du åstadkommit, och allt du offrat för att följa din dröm. It doesn't matter if you're black or white.

090625

Jag har inlett någon form av komaläge, som jag inte är riktigt säker på att det är rätt. Varje dag den här veckan har jag sovit minst två timmar efter jobbet. Idag var rekordet 4,5 timmar på soffan tillsammans med Eskil. Undrar om jag kommer att somna sen. Frågan är om det behövs. Jag har lite att fixa innan det är dags. Imorgon är ju min sista arbetsdag, och jag måste se till att all dokumentation är klar. Portfolio står mig upp i halsen.

Jag vaknade i alla fall upp lagom till Sommar med Ernst som egentligen inte är en av mina favoriter, men idag fick det duga. 59 minuter in i programmet var jag riktigt förvånad och positivt överraskad vill jag säga, men i sista sekunderna kom dödsstöten. Då sköljde det över mig igen. Citat som jag kanske skulle tälja en pinne nu så jag mår lite bättre är för mycket mentalpatient för min smak. Men han gjorde ett mycket fint rum. Jag skulle kunna tänka mig att semestra där ett par nätter i sommar. Har googlat det.

Eskil har kommit in i en riktig kel- och gosfas och det är sååå mysigt. Ibland kan det nästan bli för bra. Han nöjer sig inte utan att få kura ihop sig i knät till och med när man sitter och kissar. Högst opraktiskt. Men hellre det än att han inte vill mysa alls. Vår duktiga kise har också lärt sig att klättra in i sin nya toalett med tak. Han verkar tycka det är riktigt mysigt därinne. Nästa steg är att sätta fast luckan för hålet också. Det är lite läskigt, men han är otroligt snabblärd.

Till slut vill jag säga ett stort grattis till min nästkusin Sofia som fick en liten dotter för två dagar sen. Grattis!

090624

Sommaren är här, och det med besked. Det är dessa dagar man är tacksam över sitt jobb, vilket innebär att man kan vara ute i stort sett hela dagen. Tyvärr har jag sedan resan till Österrike drabbats av någon form av utslag som visar sig varje gång jag är ute. Än så länge kan jag inte säga om det beror på solen, eller gräset man sitter på, men jag ska gå till botten med det här. Det är inte kul att se ut som en spetälsk.

Här hemma har saker och ting börjat återgå till ordningen. Med sambon tillbaka i Skåneland flyter allt betydligt smidigare. Han är så duktig på att fixa. Det är inte jag. Jag är seg i starten. Det finns väl få saker som är så underbara som att komma hem till ett städat hem. Jag älskar det!

Eskil njuter också av det utökade sällskapet. Idag var han inte lika galet mjauig när jag kom hem från jobbet, utan lät mer som en katt. Däremot var han enormt kelsjuk. Och tog sikte på mig i soffan, sprang dit och hoppade upp i knät där han parkerade sig. När jag lyckades manövrera ner honom till soffan istället kurade han ihop sig och där ligger han i stort sett kvar, förutom för några korta bensträckare, lådbesök och fikaraster. Just nu har han selen på sig. Han är jätteduktig och protesterar inte ett dugg mot den, men han går helt skumt med den på. Det är precis som om han försöker krypa under den hela tiden, men det går ju sådär. Han håller i alla fall på att utvecklas riktigt trevligt tycker jag. Och det märks på honom att han växer, både fysiskt och psykiskt.

Igår var mamma här och hälsade på, eller mormor, som hon numera kallas av Eskil. Haha. Hon har verkligen mer fullspäckat schema än vad en annan har. Fattar inte att hon orkar.

På lördag är det dags för party med Nymöllagänget. Det ska bli fantastiskt kul. Tyvärr går jag ju miste om "dagen efter-snacket" men jag får väl vara tacksam över den extra tid jag har möjlighet att spendera på playan. Det börjar bli hög tid för ett första besök.

Nu är det sovdags. Jag öppnar imorgon. Min sista öppning. Yeah...

Kanske blir det en veckas ridning till hösten också. Som ni ser finns det en hel del att arbeta på...

090621

Nu är det söndag och äntligen har jag fått tid att landa. Den här veckan har varit helt sjuk. Det har gått i ett rasande tempo från morgon till sen kväll, utan tid att hämta andan. Som tur är har jag haft roligt.

Ridlägret varade fyra kvällar. Det betyder fyra kvällar med hårt slit, lite tårar och mycket skratt. Och blåsor. Men hårt arbete ger resultat, och visst var alla åtta lite säkrare sista dagen. Nu får vi hoppas att det blir en vecka till inför hösten.

Midsommar var toppen. Vi åt traditionsenlig sill, men även smarrig varmrökt lax. Jordgubbarna var såklart också med på ett hörn. Vi satt i ett stort tält med värmefläkt så vi hade det hur skönt som helst när regnet smattrade mot taket. Som tur är gick det över fort så vi kunde komma ut och dansa kring midsommarstången. Härligt!

Nu sitter jag i soffan med Eskil ihopkurad bredvid mig. Ikväll ska jag hämta sambon vid flyget. Sen är hela vår lilla familj samlad igen. Äntligen!

090619

Midsommar. Stress. Allt är som det brukar och som det ska vara. Nu hägrar jordgubbar, sill och egenkryddad snaps. Och trevligt sällskap såklart.

Glad midsommar på er!

090615

Jag har ont i benen efter dagens plågsamma första etapp på ridlägret. Inte gick det särskilt bra för mig heller. Hoppas på lite bättre resultat imorgon.

Däremot ska man inte underskatta den glädje som mötte mig när jag kom innanför dörren här hemma. En liten kise kom springande med ett högt MJAAAAU, och ville kela. Det blev en rejäl tupplur i mitt knä som plåster på såren. Världens finaste katt. Och sjukaste. Just nu springer han ett alldeles eget racingmaraton i lägenheten. Vi är inte riktigt överens om huruvida det är rätt.

Ja, sambon är ju på plats i Nikkaluokta nu. Pratade med honom precis när han kommit till Kiruna och resan hade gått bra. Bestämde att jag skulle ringa honom nu på kvällen, men när jag försökte få tag på honom var det bara telefonsvarare och inga signaler. Hoppas att det bara är en radiosvacka, och att han inte blivit uppäten av en björn. På söndag kommer han hem igen! Hurra!

Mina fina pojkar!

090614

Flying solo. Sambon är på jobbet och kommer bara hem några få timmar innan han åker till Nikkaluokta för att gå på Kungsleden en hel vecka. Här hemma har det impregnerats, vaxats (skorna då alltså) och fejats så det stått härliga till. Jag har gjort en müsli proppfull med fiber och vitaminer som de ska ha med sig. Hoppas den är god. Det är mycket som ska med. Fy bövelen för att asa runt på 20 kilo packning i 13 mil. Och det kallar de semester? Crazy boys.

Jag får stanna hemma med Eskil, världens busigaste katt. Idag har han med stor hängivenhet bestämt sig för att klättra i den rena tvätten som hänt på tork. Jag höll inte med honom, och när jag för tusende gången flyttade på honom fräste han åt mig! Snacka om att de kan känna av en. Jag blev nog lite för arg för vad han kunde acceptera, men han klättrade inte mer sen heller. Vi kämpar om herraväldet här hemma. Den här striden vann jag, men det kostade på. Istället fick jag sätta mig i soffan med honom, sen somnade han tvärt. Han var så trött lilla pyret.

När han vaknade var han tvungen att undersöka vad det var för en manick matte satt och knapprade på. Och vad var det egentligen hon tittade på?

Sen var det dags att träna med selen. Vi har ju bestämt att vi ska lära honom att gå i koppel så han kan få komma ut, och det kräver viss träning. Han protesterar inte ett dugg mot den, men när han ska gå får han lite problem. Idag gick det bättre än första gången. Han vinglade som en fylltratt i ett par minuter, sen åt han lite och slutligen drog leken igång. Då var det helt plötsligt inga problem alls längre. Leka funkar alltid! Sen tröt krafterna och han kurade ihop sig brevid mig igen, med sele och allt. Så duktig så!

Imorgon bitti väntar jobbet igen. Man ska väl vara tacksam så länge man har något, men jag behöver semester. På kvällen startar kvällsridlägret jag ska på den här veckan. Fyra dagar från 17-19. Hoppas det gör nytta. Känner att jag är på väg framåt just nu och vill rida lite på den vågen. Igår hade vi hoppning och det gick jättebra. Hoppade det högsta jag gjort tror jag, nästan 90 cm, och det på en D-ponny. Är faktiskt lite stolt. Att jag sen käkade grus en gång var faktiskt inte mitt fel. Hästen gick omkull och körde hela huvudet i marken. Som tur var var det inte så långt kvar ner för mig då. När han gjorde en riktig brakvägran och satte sig på hasorna innan hindret satt jag minsann kvar. Nästa gång kom vi minsann över. Det låter kanske dumt att säga att det gick "jättebra" med denna beskrivning, haha.

Nu ska jag hämta svärisarna vid tåget. De har varit i Göteborg i helgen. Mmm... Semester...

090613

The beast is alive. Eskil är efter 5 timmars sömn tillbaka i toppform. Från att ha varit i totalt koma är det nu fullt ös som gäller. Mina tår är i farozonen, och så även resten av lägenheten. Idag lyckades han på något märkligt sätt riva ner gardinen i vardagsrummet. Med gardinen även gardinstång, upphängning, skruv, plugg och en bit tapet för att verkligen visa vem som numera bestämmer inredningen i det här huset. Tur för honom att han är så söt att det inte går att vara arg på honom. Annars hade han legat pyrt till emellanåt. Men så fort man tar i honom bara spinner han och myser järnet. Mycket trevligt.

Allt bus och mys gör att det inte finns riktigt lika mycket tid att sitta med datorn och det är ju både bra och dåligt. Den har fått några fina klösmärken, men som sagt, det gäller ju att märka sin egendom.

I torsdags arbetade jag i alla fall min sista dag. Jag har ju fått timmar för två veckor till, men just nu är det ingen som vet om jag faktiskt får arbeta de tiderna, eller om det är någon övertalig som går före. Välkommen till kommunen. Vi hade i alla fall sommarfest i torsdags och det var ett riktigt jippo. Efter en katastrofalt stressig morgon tog jag mig iväg till jobbet där jag hade öppningen. Vi har haft Pippitema på alla festerna, och till både barnens och personalens stora förvåning och förtjusning kom Lilla Gubben på besök den här gången. Vilket kalas! Det var verkligen lyckat och barnen tyckte det var superkul att få rida. Ibland är det bra att ha kontakter!

Igår hade vi picknick med arbetslaget på Wanås. Eller vi skulle haft, rättare sagt. Vädret var inte riktigt så tillåtande. Istället blev det en tur i slottsparken där vi tittade på utställningen och sen drack vi champagne och åt jordgubbar i hen liten hydda. Mycket mysigt. Efteråt åkte vi hem till en kollega i Immeln där vi åt och drack vin. Vilket hus säger jag bara, och vilken fantastiskt utsikt över sjön! Underbart! Tre små ulliga kattungar på fem veckor gjorde inte intycket sämre direkt. Ett stort tack får vi också ge till de föräldrar som har barn som börjar skolan till hösten. Det var de som bekostade kalaset med det fina presentkort vi fick i avslutningspresent. Tackelitack!

Nu har Eskil äntligen tröttat ut sig och intagit liggande läge igen här i soffan hos mig. Världens finaste katt!

090609

Glömde berätta. Jag har bara en enda arbetsdag kvar på min anställning, sen är jag fri som en fågel. Nästan. Ska jobba två veckor till, men då som timvikarie. Men ändå... En dag!

090609

Vilken hysterisk dag det har varit idag. På jobbet är det fullt kaos med att pussla ihop schemat så att det faktiskt finns personal som ser efter alla barn. Inte nog med alla neddragningar som redan ger en slimmad personalstyrka, utan sen ska ju alla eventuella ledigheter och sjukdagar täckas upp för. Utan vikarier då alltså. Vikarier är ju för dyrt. Det är billigare i längden att ha personal som går på knäna. Eller? Tack, pappa staten! Det märks tydligt att det tär på alla, även om det tar mer på vissa. Tyvärr resulterar det i dåligt bemötande som skapar sämre stämning än på en middagsbjudning hos självaste Hin Håle. Illa.

Då kan jag inte nog betona hur skönt det var att komma hem idag. Hem, till min lilla familj. Med Eskil i famnen och med huvudet på sambons axel rann alla problem bort. Det är lycka! De är så fina, mina pojkar. Inatt fick han sova själv för första gången. Jag har ju sovit på soffan innan eftersom vi bestämt att han inte ska var i sängen. Eskil var inte ett dugg förtjust i att vara så långt ifrån oss utan satt och pep utanför sovrumsdörren. Att en liten kise bara kan låta så övergiven! Fast vi stod på oss. När jag sen vaknade i morse en halvtimme innan klockan ringde tog jag min kudde och gick ut till honom. Oj, vad han ville mysa. Han kurade ihop sig ända uppe under hakan på mig och spann, spann, spann. Sååå mysigt!

Igår var vi hos veterinären med kisen. De var jättestygga och stack honom med sprutor, men som tur är verkar han ha guldfiskminne. Hann spann lika mycket före som efter, trots att ID-chipet fick sättas dit tre gånger och slutligen limmas in. Han är tjockhudad lilla killen. När vi kom hem sov han många timmar. Helt utmattad, stackarn. Det kostar på att träffa doktorn.

I söndags var jag på 30-årskalas hos Lina. Det var lika trevligt som det alltid är där. Goda pajer och en helt fantastisk jordgubbstårta. Det är sommar.