090615

Jag har ont i benen efter dagens plågsamma första etapp på ridlägret. Inte gick det särskilt bra för mig heller. Hoppas på lite bättre resultat imorgon.

Däremot ska man inte underskatta den glädje som mötte mig när jag kom innanför dörren här hemma. En liten kise kom springande med ett högt MJAAAAU, och ville kela. Det blev en rejäl tupplur i mitt knä som plåster på såren. Världens finaste katt. Och sjukaste. Just nu springer han ett alldeles eget racingmaraton i lägenheten. Vi är inte riktigt överens om huruvida det är rätt.

Ja, sambon är ju på plats i Nikkaluokta nu. Pratade med honom precis när han kommit till Kiruna och resan hade gått bra. Bestämde att jag skulle ringa honom nu på kvällen, men när jag försökte få tag på honom var det bara telefonsvarare och inga signaler. Hoppas att det bara är en radiosvacka, och att han inte blivit uppäten av en björn. På söndag kommer han hem igen! Hurra!

Mina fina pojkar!