Wednesday, February 07, 2007

070207

Idag är det fem månader sedan jag reste hemifrån. Så fortgår planeringen. Fick inte gjort hälften av det som skulle göras idag så imorgon blir det högt tempo istället. Jag har i alla fall tvättat. Hoppas bara det hinner torka tills det ska ner i väskan. Min knalloreangea resväska som jag gärna skulle ha en avskedsceremoni med snarast. Ge det ett par dagar så lever vi väl i symbios med varann. Jag och Margot. Resväskan Margot, min trogna vän på vägen. Pratade med en kompis igår som känner en som brukar döpa sina saker. Det var evigheter sedan jag gjorde det själv. Kommer ni ihåg hur det var när man var liten? Allt hade ett namn. Jag hade en cykel som hette Cissi. Den var rosa med bockastyre. Efter detta samtal kom jag alltså fram till att min resväska är en Margot. No more, no less. Just Margot.
För en kort stund sedan avslutade jag och Sarah vårt Buffymaraton. Sju säsonger avklarade. Det är MASSA Buffy kan jag upplysa den oinsatte om. Kan räkna närmre på hur många timmar det blir en annan gång, men så här från en höft kan jag säga att det är mer än 100. Imorgon eller på fredag packas min fina låda ner i en större låda och beger sig ut på transatlantiska äventyr. Den får åka hem i förväg. Tanken var att den skulle få resa i mammas resväska från Kambodja, men nu har jag köpt tre jääättefina tavlor som får resa där istället. Stackars mamma får ju ha plats för sina egna saker också. Tyvärr. Annars hade det varit ett billigt sätt för mig att få hem mina överflödiga attiraljer.
Imorgon ska vi ut och parta. Det blir middag på Pino's, den Italienska restaurangen Kelly (min rumskompis från Brasilien) jobbar på i Crows Nest på andra sidan Harbour Bridge. Ska bli mycket trevligt. Speciellt att jag får en avskedsfest här när jag inte ens hade någon hemma innan jag åkte. Vi får ha en nuärjaghemmaigenfest istället. Det duger också. Vem vet. Mina vänner kanske hade fest efteråt för att fira att jag skulle vara borta i åtta månader. Tack så mycket i så fall...
Nu ska jag ringa mamma. Hon är säkert upptagen men det bryr jag mig inte om. Muhahaha....
2 dagar kvar, men vem räknar?

1 comment:

Anonymous said...

Är vi lika eviga tidsoptimister du och jag helt plötsligt?

Jag kom för snart en timme sedan på att jag "bara" var tvungen att skicka ett mail innan jag går hem - och här är jag nu (det blev ett långt mail för övrigt).. I avvaktan på att jag kan se att mailet kommmit fram..

Suck, skulle lägga mig tidigt och allt. =/

KRAM KRAM