Än en gång är jag lämnad mol allena. Det jag trodde skulle bli en mysig kväll med sambon innan han skulle iväg och jobba, blev en trivsam kväll, men med katterna som sällskap. Inte så dumt det heller förstås. Vadan detta då? Jo, vår bil har brakat ihop. Växelspaken hade visst ingen kontakt med växellådan, och det är bra om den har det har jag förstått. Sambon tog superlimmet med sig och hoppas kunna åtgärda problemet. I samma veva ska han försöka klistra dit lite plåt på avgassystemet. Det är hål på grenröret säger han. Jag tycker att det lät lite snuskigt, men vad vet jag. Hoppas det går att laga, annars får jag cykla. Det vore i och för sig inte så dumt, men jag har blivit alldeles för lat för att se nöjet med att cykla. Ond cirkel det där... Lat -> Tjock -> Latare -> Tjockare.... Sen fortsätter det så i all evighet. Blä!
En motionsform som jag faktiskt uppskattar så in i bomben är ridning, som kanske inte har gått någon förbi. Förra söndagen var det Lektionsryttarmästerskap på klubben, och tro det eller ej, men jag och mina två lagkamrater knep förstaplatsen! Är det inte fantastiskt? Vi hoppade av glädje. Inte nog med det - vi vann även pris för bästa utklädnad. Det var viserligen bara vi som var utklädda, men det kändes precis lika bra ändå. Vi var utklädda till OS-lag i blågula tröjor och med en skylt på ryggen där det stod OS Hammarslund 2016. Vi åkte hem med två blågula rosetter vardera, medalj, diplom och ett presentkort på Stablestore. Jag red Olis och han var på ett strålande humör. Lycka!
I fredags var det skolavslutning och därmed min sista dag på det bra jobbet. Det är något speciellt med skolavslutningar. En särskild känsla som man bara får den enda dagen på året. Det är ganska häftigt. Efteråt hade vi personallunch i matsalen. Mycket trevligt i och för sig, men det var det första jobb jag slutat på utan att ha blivit avtackad av rektorn. Dålig stil. Jag fick själv gå fram till henne och tacka för den här tiden. Inte ens en liten blomma fick jag. Illa! Desto trevligare bemötande har jag fått av mina kollegor och det känns bra. Det är dem jag kommer att sakna. Inte chefen.
Vad gäller Eskil och Alice så växer och frodas de. De har gått över till vuxenfoder nu, och det verkar funka bra. De äter Royal Canins Indoor Long Hair som ska göra det enklare för pälsen de sväljer att passera systemet. Det kan nog behövas. De har nämligen kommit in i någon smekmånad nu därde först sitter och slickar varandra i ansiktet varefter Eskil nästintill förgriper sig på Alice, som inte verkar ha några större invändningar. Matte har. Vet inte om de har lyckat få till det än, men det låter otäckt och ser otäckt ut. Resultatet är gula pälstussar över hela lägenheten som Eskil bitit av. Fräscht!
Nu ska jag se om jag kan knåpa ihop någon middag till mig. Bjuder på lite bilder från mästerskapet...
En motionsform som jag faktiskt uppskattar så in i bomben är ridning, som kanske inte har gått någon förbi. Förra söndagen var det Lektionsryttarmästerskap på klubben, och tro det eller ej, men jag och mina två lagkamrater knep förstaplatsen! Är det inte fantastiskt? Vi hoppade av glädje. Inte nog med det - vi vann även pris för bästa utklädnad. Det var viserligen bara vi som var utklädda, men det kändes precis lika bra ändå. Vi var utklädda till OS-lag i blågula tröjor och med en skylt på ryggen där det stod OS Hammarslund 2016. Vi åkte hem med två blågula rosetter vardera, medalj, diplom och ett presentkort på Stablestore. Jag red Olis och han var på ett strålande humör. Lycka!
I fredags var det skolavslutning och därmed min sista dag på det bra jobbet. Det är något speciellt med skolavslutningar. En särskild känsla som man bara får den enda dagen på året. Det är ganska häftigt. Efteråt hade vi personallunch i matsalen. Mycket trevligt i och för sig, men det var det första jobb jag slutat på utan att ha blivit avtackad av rektorn. Dålig stil. Jag fick själv gå fram till henne och tacka för den här tiden. Inte ens en liten blomma fick jag. Illa! Desto trevligare bemötande har jag fått av mina kollegor och det känns bra. Det är dem jag kommer att sakna. Inte chefen.
Vad gäller Eskil och Alice så växer och frodas de. De har gått över till vuxenfoder nu, och det verkar funka bra. De äter Royal Canins Indoor Long Hair som ska göra det enklare för pälsen de sväljer att passera systemet. Det kan nog behövas. De har nämligen kommit in i någon smekmånad nu därde först sitter och slickar varandra i ansiktet varefter Eskil nästintill förgriper sig på Alice, som inte verkar ha några större invändningar. Matte har. Vet inte om de har lyckat få till det än, men det låter otäckt och ser otäckt ut. Resultatet är gula pälstussar över hela lägenheten som Eskil bitit av. Fräscht!
Nu ska jag se om jag kan knåpa ihop någon middag till mig. Bjuder på lite bilder från mästerskapet...
No comments:
Post a Comment