Idag hade Elin tiomånaderskontroll på BVC. Det var även dags att berätta för vår sköterska att vi har bytt till den andra. Tror hon blev sårad, men hon dolde det bra. Synd, men jag kan inte bära hennes dåliga arbete. Nåväl. Tio månader = läkarkontroll. Alltid lika spännande. En i VBM fick ju sexmånaderskollen gjord en gång till och fick höra att hennes son var VÄLDIGT långt fram i utvecklingen. Ja, ungefär fyra månader kanske? Idag verkade dock rätt koll bli gjord och Elin fick demonstrera både pincettgrepp och gång. Doktor Malmqvist skulle även lyssna på hjärtat, men se där hade min huligan andra planer. Hon tyckte att stetoskopet såg smarrigt ut och tog sig mer än ett smakprov. Det visade sig att den senaste månadens gödning hade gett resultat och hon ägde nu 8890 gram och var 74 cm lång. Duktig onge!
På kvällen fick hon dock något bryt och bara grät, grät och grät. Helt otröstlig. Ville inte äta, ville inte sova, ville inte vara i famnen, inte leka. Stackarns flickan, så ledsen hon var. Och stackars mamman. Som tur var gick det över efter en dryg timme, och när det väl var dags att sova för natten somnade hon själv i sin säng efter att ha pratat med speldosan en kvart eller så. Stolt mamma.
No comments:
Post a Comment