130830

Jodå. Igår drack jag vin. Jag och Emma drack vin ända tills klockan var halv tre på natten. Det var festligt. Vid två gav vi oss i kast med en fransk manikyr, något som fick avbrytas pga det såg ut som om jag kört fingrarna i en avfallskvarn. Istället fick det bli vanligt nagellack, fast en variant som ser ut som den gått på crack. Också festligt. 

Nu var ju inte målet med kvällen att måla naglarna, även om det var trevligt, utan att umgås järnet, så det gjorde vi. Det var längesen jag skrattade så ohämmat och från hjärtat. Sist måste ha varit när Jeppe skulle bada i havet i somras. Det var mycket mycket underhållande. Och oj vad vi pratade. Definitivt en välbehövligt kväll, jag tror för oss båda. 

Efter att hon gett sig av mot jobbet strax innan sju och jag stått ute på trappan och beundrat den morgontunga dimman över ängarna där solen speglade sig i vattendropparna, fick jag ytterligare två timmar ihop med kudden. Kände lite att jag drog det långa strået där. 

Efter att ha tvångsätit två frukostmackor bjöd dagen först på en frisördejt med Sara på Mixit, varefter jag och ögonbrynen blev bjudna på räkmackelunch av Lina. Trevligt. När jag kom hem kom mamma och lekte med Elin. Hon (Elin, inte mamma) har lärt sig rulla boll-leken och söker ständigt nya deltagare. 

Resten av kvällen har i vanlig ordning spenderats med ångesten som en tät matta över bröstet. Som ett strypgrepp, som aldrig är tillräckligt hårt, men som aldrig släpper helt. Som att andas i en ångbastu. 

Giv mig styrka att se klart.