061117

Allt löser sig bara man har lite tålamod är dagens visdomsord från Australien. Har idag bokat och betalat mina biljetter till Kambodja i Februari, så nu bär det iväg. Var ju först lite strul med policydiskussion och sedan med priset. Kan ni fatta att en resa som skulle ha kostat över 15000 kr att boka via nätet inte kostar mer än 7000 kr via resebyrå? Helt galet. Åker från Sydney den 9/2 till Siam Reap i Kambodja via Kuala Lumpur där jag möter upp med de andra från Sverige, däribland mamma. Reser sedan från Phnom Penh till Kuala Lumpur den 21/2 där jag sedan stannar i tre dagar på semester ensam innan jag åker hem igen. Hmm... Kom på mig själv med att ha skrivit hem utan att tänka på det och menade då alltså Sydney. Visste inte själv att jag såg det som hemma. Det känns lite hemma när jag tänker efter, men jag antar att det är som med alla studenter jag mött som flyttar hemifrån för att plugga. De har ett hem där de är, alltså på studieorten, men anser ändå föräldrahemmet som mer hemma, trots att de kanske inte är där mer än en månad om året sammanlagt. Detta hem refereras ofta till som hemhemma. Vet inte hur många gånger jag inför sommaruppehållet har fått frågan "när åker du hem?" Jag har ju varit hemma hela tiden har jag tyckt, vilket har uppfattats som konstigt. Har aldrig tidigare fårstått hur de känner. Mitt hemma har alltid varit i min lägenhet bland mina saker och hos min säng. Nu skulle jag nog beskriva Sydney som hemma och Kristianstad rent allmänt som hemhemma, eftersom jag inte har någon bostad där längre alltså. Låter det luddigt? Jag förstår. Jag tyckte som er.

Har bara lite kvar nu att fixa inför resan i December med Jeppe. Ska köpa busspass från Cairns till Brisbane och skaffa ett YHA-kort, vilket är ett rabattkort som gör att man kan får lite olika rabatter bland annat på boende. Fungerar faktiskt på vandrarhem i Sverige också. Ska boka boende i Sydney också, sen är nog det mesta klart. Nej förresten. Måste ringa och fixa så att de vi ska hoppa fallskärm med kommer och hämtar oss på hostelet på morgonen så vi slipper och ta oss dit själva. Sen är jag fit for fight. Australia - here I come. Och Jeppe med. Såklart.

Har förresten hittat en funktion på min kamera som jag har saknat och förbannat Canon för att de inte har haft. Ljud till filmklippen. Canon levde trots allt upp till mina förväntningar och efter lite efterforskningar i menyerna hittade jag volymen. Allt blev så himla mycket roligare att titta på nu. Dessutom har kameran spelat in med ljud även när jag inte visste att den gjorde det, vilket innebär att det finns en del konstiga saker sagda som inte skulle ha varit med. Humor.

Har även ett annat problem av teknisk natur. Min mp3-spelare har börjat tackla av och är inte längre som den var under sina forna glansdagar. Först trodde jag att det var glapp i sladden till hörlurarna, men nu lutar jag mera åt att det är kontakten inuti spelaren som strular. Ska se om det hjälper med ett par andra hörlurar, men jag är tveksam. Får väl i värsta fall köpa ny i Singapore. Kanske ska passa på att köpa mobil där också för linsskyddet till kameran strular på den jag har. Scorpan, fixar du programvaran sen? Min musik har varit räddningen när folk i rummet vill sova när inte jag vill. Att ligga och läsa med musik i öronen och lampan på telefonen igång har slagit ihjäl många timmar. Har för övrigt börjat läsa en ny bok nu. Har hittils läst fem böcker på svenska, en Liza Marklund på danska och är nu inne på vad som alltså är resans sjunde bok. Den är på ungefär 900 sidor och på engelska. Jag avancerar långsamt men säkert. Än så länge är den ok. Inte strålande, men ok.

Denna veckan har jag varit en dålig människa och bara arbetat en enda dag. I tisdags. Har nämligen inte fått reda på vart, när eller om jag ska jobba förrän samma morgon och jag hatar det. Jag vill veta åtminstone dagen innan så man hinner planera livet och kanske fixa lunch. I morse ringde de 9.23 och ville att jag skulle börja 9.30. Det är sju minuter jag skulle haft på mig. Jag sa nej. Kan inte stressa som en idiot. Hade inte kunnat vara där före 10.30 och då hade jag inte fått betalt för en hel dag heller. Igår ville de att jag skulle jobba bara fyra timmar, vilket jag inte tycker det är lönt att fördärva hela dagen för. Lite stolthet har jag. Eller dumhet. Den riktigt pessimistiske kanske bara skulle kalla mig lat. Det bryr jag mig inte om. Jag är inte här för att slavarbeta. Jag vill ha roligt i Australien, kosta vad det kosta vill. Nästan. Förra veckan var jag desto duktigare och arbetade fyra dagar. Tyvärr fick jag ingen lön igår för det. Man får lön en gång i veckan. Hoppas att den kommer om ett par dagar. Var inne och pratade med dem och faxade in tidrapporten en gång till. Försöker så långt det är möjligt att leva av de pengar jag tjänar här, vilket inte är så mycket.

Nu ska jag gå och slappa en stund innan det är dags att laga middag. Lax blir det. Med fullkornspasta och sweet chili. Har inte sagt att det är några lyxmåltider direkt. Men lax kan ju aldrig bli fel. Inte sushi heller. Skit, nu blev jag sugen på sushi bara för det. Nej! Var stark. Laga mat. Aid dina lais grebbe. (översättning för den som inte talar listerländska: ät din lax flicka)

Sådetså.