061005

Om två dagar är det en månad sen min resa påbörjades. Jag fattar inte vart tiden har tagit vägen. En hel månad liksom, det är ju länge. Egentligen. Ändå känns det inte som om det har gått mer än en vecka eller så. Förutom att jag hittar i stan nu, och att det känns lite hemma. Vet till exempel numera när det inte är förenat med livsfara att gå mot röd gubbe och jag störs inte längre av att solen går på fel håll över himlen. Det största tecknet är kanske ändå att jag har vant mig så pass vid vänstertrafiken (jag hade ingen aning om hur mycket det är som påverkas av trafikreglerna; bland annat hur man möts på gatan, vilken rulltrappa som går upp eller ner, hemma går den högra upp medan det här är den vänstra) att jag numera tänker "jäkla turister" om de personer man håller på att krocka med för att de går enligt högerregeln. En annan sak är att jag inte längre tänker på vilket språk jag pratar. Den dagen jag hade jobbat och enbart pratat engelska hela dagen pratade jag fram på småtimmarna när vi senare var ute engelska med mina kära vänner och fattade inte alls varför de tittade så konstigt på mig. Jag trodde att jag pratade svenska och tyckte att de var ganska trögfattade för ögonblicket. Så var det visst inte. Hoppsan.

Annars händer det en del annat här nu. Svante och Stoffe var och kollade på ett rum idag uppe vid Oxford Street. De flyttar dit på söndag. Det verkar vara ett ganska bra rum och till ett bra pris också. Är glad för deras skull! Själv vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Vet fortfarande inte om Marie kommer hit i November. Om hon gör det ska vi förmodligen resa då och jag kan därmed inte skaffa något annat boende eftersom man binder upp sig en eller två månader. Kommer hon inte skaffar jag också rum och står helt enkelt ut med dubbelt boende under de två veckor Jeppe är här i December. I väntan på besked från Marie betalade jag idag för ännu en vecka på Boomerang. De rövarna hade höjt priset till $120/v istället för $100. Jag blev tokarg. Så kan man väl inte göra utan att säga något bara för att "det bor så mycket folk här nu". Vaddå då? Om det nu är så mycket folk borde de väl istället kunna sänka priset och ändå få in mer pengar än tidigare. Åtminstone enligt min logik. Deras affärsådra sa väl något annat. Jag fick i brist på annat boende snällt betala och muttra långa ramsor med fula ord jag kan för mig själv. Jag menar $120 i veckan blir 2736 SEK på fyra veckor. Det är ju som en hel lägenhet hemma. Men nej, då får man istället dela rum med två nittonåriga tyskar med drömmar om ett liv i Australiens vildmark. Suck. Så Marie, jag behöver snart veta... Visst, jag har vant mig vid att bo såhär, men det vore skönt att bo på ett ställe där det inte låser köket mellan 21.00 och 07.30. Man kan ju, även om det talar mot all logik, bli hungrig även då. Aldrig hört talas om Nattamad?

Var på Paddy's Market idag igen och handlade frukt & grönt. Inte lika mycket folk den här gången. Hittade även ett fiskrum där de sålde massor av fisk och skaldjur. Mamma, visst kostar laxen runt 100 kr/kg hemma? De sålde Barramundi där också, men jag vet inte om jag vill äta det. Det ser visserligen riktigt gott ut, men efter att ha pratat så mycket om Barramundis som vi har gjort har de liksom blivit som kompisar, och kompisar äter man ju inte. Eller? Det är klart. Alla kulturer är olika.

Imorgon kommer första lönen. Det känns bra. Även om jag fortfarande inte har jobbat mer än en dag har jag åtminstone tjänat in till en veckas uppehälle trots chockhöjningen. Det är alltid något. Hoppas att det blir mer framöver. Kanske ska börja kolla efter annat också, men jag tror att jag ska ge detta en chans först.

I believe that's it for now. See ya'll!

Förresten! Jag har ju glömt att berätta att jag har sett årets första tomte. Han stod utklädd vid Martin Place och ville sälja julfester till företag. Hur konstigt kändes inte det då. Inte bara att det var i Oktober månad, utan även det faktum att det inte var kallt ute. Lite moln räknas inte som vinter.

Dessutom är vårrean i full gång...