061212

Lite mer tid att skriva idag eftersom det är länge till Internet stänger. Eller åtminstone det café som inte är något café där jag hyr ett hörn av Internet för $ 3 i timmen. Man får vara nöjd med det lilla. Nu ska jag försöka fylla på luckorna i vad vi har gjort. Hasse; du får skumläsa. Jeppe orkar inte vänta på din version.

Jeppe kom hit i onsdags. Hela den dagen gick åt till att återställa jetlag och prata om allt, allt, allt. Passade på att bada i lagunen i Cairns också, en klorerad saltvattenspool med massor av gigantiska fladdermöss som flög kors och tvärs över den. Klimatet i Cairns är tropiskt och det är deras wet season nu, så ni kan ju bara ana hur fuktigt det var i luften. Kändes verkligen semester.

Dagen efter åkte vi ut på dykutflykt på Stora Barriärrevet på en endagstur. Åkte med en katamaran som hette Passions of Paradise. Väl ute på revet fick vi en kort dyklektion och sen på med stassen och i plurret. Först fick vi ligga på ytan och hålla oss i ett rep och bara titta ner under ytan. Detta tyckte jag var det läskigaste av allt. Man är inte van vid att doppa huvudet under vatten och fortsätta andas. Nästa steg var att gå ner till nästa rep, ca en meter ner. Där kollade de så att man kunde tryckutjämna öronen och tömma cyklopet och andningsapparaturen på vatten under ytan. Det är en förutsättning för att kunna dyka över huvudtaget. Det går nämligen inte att andas vatten här heller. Ganska logiskt. Jag och Jeppe kvalade vidare och en av instruktörerna tog oss under varsin arm och sen dök vi. Riktigt coolt att simma runt bland alla dessa fiskar som man bara ser på tv annars. Kändes på något sätt surrealistiskt. Efter bara några minuter kom en haj simmande. Den var inte så stor, en dryg meter ungefär. Vi simmade efter den ett tag och kollade vad den hade för sig, men den tröttnade ganska fort och simmade ifrån oss. Kan tänka att det inte är särskilt fridfullt att tre, vad som måste se ut som utomjordingar, invaderar ens vardagsrum och för en massa liv där med sina bubblor. När vi kom upp fick vi välja om vi ville göra ett dyk till senare, vilket vi givetvis ville. Den gången fick vi simma själva istället fast tillsammans med en instruktör. Riktigt coolt, för det kändes mer som man rådde sig själv. Det var vid detta andra dyket som vi såg sköldpaddan glida runt i allsköns ro. De gjorde verkligen rätt när de gjorde sköldpaddorna i Hitta Nemo till gotlänningar, för de ser verkligen så ut. De bara glider med strömmen och hade de kunnat säga rauk och hoburgsgubbe så hade de gjort det. De är havens lyxlirare!

Några timmar i bingen och sedan var det dags att hoppa fallskärm i fredags, fast det har jag ju redan skrivit om. Efter hoppet checkade vi in på Scotty's Beachhouse på Mission Beach. Det var ett helt ok hostel med egen kyl och toa/dusch. Dessutom behövde vi inte lägga i pengar i AC:n, den funkade ändå. Träffade massa folk där, de flesta från England, men också några från Linköping som var trevliga. Mindre trevligt var att min nynya kamera fick fötter. Surt. Och dyrt.

Följande dag spenderade vi på en Greyhoundbuss. Reste från Mission Beach till Airlie Beach - en kort tur på nio timmar. Som tur är har de världens mest effektiva åksjuketabletter här. Vi tror att det är typ extacy i dem eller nåt. Det finns en natur-variant också som är gjord på ingefära, men den har vi inte vågat lita på, vi kör på det vi vet funkar. Munnen och ögonen torkar ur lite, men vi slipper må illa åtminstone. De hade säkert aldrig fått säljas i Sverige. Där föredrar man tabletter som inte hjälper. Där ska det vara Lagom.

För ett par timmar sen kom vi tillbaks till Airlie Beach efter att ha seglat på Whitsundays i två dygn på en båt som hette SV Whitehaven. Whitsundays är en galet fin ögrupp, för att inte tala om vattnet. Mer turkost vatten än så finns nog inte. Ute på djupa havet var det som absolut mörkast och då var det ljusblått. Det var som att segla omkring i ett vykort. Vi stannade på ett ställe som var som en dröm. Hill Inlet hette det och stranden där sanden var vitare än vad man kan föreställa sig hette Whitehaven Beach. Fick reda på att den bestod av 90 procent silica, och om man smälte den blev den helt genomskinlig som glas. På denna stranden solade vi i kanske en dryg halvtimme vilket räckte. Vi är kräftor. Fast söta sådana.

Jag sov en hel del mellan stoppen på grund av ovan nämnda piller som hade en starkt sövande effekt. Vågorna gjorde nog sitt till också. I vilket fall som helst har vi snorklat, snorklat och snorklat. Alla var tvugna att ha världens absolut fulaste kroppsstrumpa på sig när vi var i vattnet. Det är stingerseason här vilket innebär att det är risk att bli bränd av gigantiska maneter som man blir medvetslös och grejer av och som man inte riktigt vet hur man ska bota. Det roliga med dräkterna var att de såg ut precis som kostymerna i Star Trek, fast gjorda av lycra istället. Fulare blir man nog inte än när man kombinerar det hela med simfötter, snorkel och cyklop. Dessutom ser det kul ut när man ligger på stranden och solar, ska gå upp och ta sig ett dopp och därför klär på sig denna kroppsstrumpa. Fast det funkade ganska bra som teambuilding. Något att ta efter på företagsfesterna hemma.

Ikväll är det båtparty med folket från vår båt på det hostelet vi har bott på här, Beaches, men vi kan tyvärr inte vara med på hela. Vår buss söderut till Hervey Bay går 23.50. Sen ska vi åka buss i 13 timmar och 20 min. Mmmm.... Åka buss.... Åtminstone EN sak som vi inte behöver skriva på papper om att vi helt tar på oss ansvaret över vad som händer med våra liv, och att de inte tar något ansvar för oss över huvudtaget. Det finns också en liten ruta i vilken man fyller i den adress vilken man vill att kroppen ska skickas till om ifall att... Ja, ni fattar.

Ljuva semester! Semester Extreme.