090527

I did it! Än en gång har jag överlevt fram till nästa lön! Är faktiskt lite stolt att det går vägen varje gång. När kontot blinkar rött och det är två veckor till lön ser det alltid mörkt ut, men på något vis löser det sig alltid ändå. Om det beror på tur eller skicklighet varierar, men jag föredrar att tro att det senare dominerar. Av samma anledning väljer jag att inte stressa upp mig inför höstens jobbrist. Det brukar lösa sig på något sätt ändå. Just nu är jag inte orolig. Men vem vet, vi kanske hackar tänder i vinter när hyran inte blir betald. Är det någon som vill ha oss som inneboende då? Vi tar tacksamt emot förslag. Vi är inte så knussliga. Eller, sambon är inte så knusslig. Jag brukar vara besvärligare. Tyvärr.

Idag har jag hållit på att somna precis hela dagen på jobbet. Detta är inte normalt! Det kan inte vara meningen att man ska vara så trött att man knappt kan hålla ögonen öppna, efter att ha sovit en hel natt. Mina kollegor bara skrattar åt mig, men jag tror inte de är så roade egentligen. På tal om kollegor skulle jag och en sådan ta en fika idag efter jobbet. Trodde vi. Vi skulle bara inom djuraffären och kolla matskål till lillkisen, då butiken låg precis intill det utvalda fiket. När vi sen skulle fika och precis hade lyckas välja bland läckerheterna i disken sa expediten bara att "vi stänger tyvärr serveringen nu". En halvtimme innan stängningsdags. Så där stod vi, snopna och snuvade på konfekten. Vi får fika en annan dag. På ett annat fik.

Efter att ha sovit två timmar på soffan vaknade jag lagom till Grey´s Anatomy. Vilket avsnitt! Det bästa på länge. De har hittat tillbaka till det som gjorde serien så bra i början. Äktheten och känslorna. Det var därför jag fastnade. Ett tag var de ganska beiga och serien kom liksom inte vidare. Nu händer det något i varenda avsnitt och det gillar jag.

Imorgon börjar jag jobba aptidigt, så nu är det koma för min del.

10 dagar till lillkisen hämtas